Bevarandekommittén

i Landeryd

Denna sida ger en överblick över vad den så kallade bevarandekommittén inom Landeryds Hembygdsförening ger sina synpunkter på. Längre ned rapporteras även om händelser som sker i Landeryd i stort.

Bevarandekommittén tillkom under 1980-talet med nu bortgångna medlemmen Allan Bergström som sammankallande. Efter honom tog Sven-Olof Ericson över som sammankallande. Man kan sammanfatta kommitténs uppgift med att de ska vara lyhörda för och tycka till om förändringar inom Landeryd så att kulturarvet inte kommer i kläm.

På denna sida finner du objekt som bevakas just nu, händelser som varit aktuella förr och andra händelser i Landeryd.

Just nu bevakar Bevarandekommittén

Till Startsidan

Lenastugan rapport 070214

Joakim Johansson

Lenastugan bevakas av bevarandekommitén så att den inte går samma öde tillmötes som Mossen som du kan läsa om längre ned.

 

 

Du har kanske lagt märke till den där röda lilla stugan som ligger granne med återvinningscentralen vid Ullstämma. Från Brokindsleden ser man stugan som ligger rofyllt innanför åker och ekar. Namnet är Lenastugan och den ska ha uppförts på 1890-talet på Övre Ullstämmas ägor, men stugans namn tillkom först under mitten av vårt förra sekel, innan dess hade stugan inget namn. Det var änkan Lena Karlsson (Lena Katharina född Eriksdotter 25/5 1835 i torpet Lottlyckan på Blästads ägor) som gav namn till stugan.

Lena blev änka 1889, hon hade då jobbat som piga och varit statarhustru vid Övre Ullstämma Mellan- och Södergård i 34 år. Möjligtvis byggdes stugan som ett tack till 53-åriga Lena, då hon med dottern var först att bo i stugan utan namn. Alla vid gården skrevs i husförhörslängderna enbart som boende vid Övre Ullstämma Mellan- och Södergård. Men år 1891 antecknas Lena med dotter som boende i tillhus (ungefär som nutidens hyresgäst). Det borde betyda att de bodde i stugan som ju enligt gammal uppgift ska vara byggd på 1890-talet. Änkan Lena dog i sin stuga den 11 februari 1901, vid 65 års ålder. Stugan fungerade efter änkan som statarbostad för Sörgårdens statare. Stugan ansågs även vara vägglusfri då den stod obebodd långa perioder. Som med allt omkring oss så ger vi det smeknamn eller namn vi förknippar och känner igen saker med. inom ortnamnsforskningen har jag funnit anteckningar att man om den här stugan sa ”Lena” när man pratade om den och ”Lenastället”. Det är så som även ett namnlöst hus får ett namn. När sedan namn ska in i byråkrati och myndigheter kan de få en mer fast namngivning liksom denna fick någon gång i mitten av vårt förra sekel nämligen ”Lenastugan”.

1975 köptes både Ullstämma Mellangård och Sörgård av Linköpings kommun och Lenastugan har sedan dess ägts och hyrts ut av kommunen.

Den timrade stugan bevakas nu av hembygdsföreningens bevarandekommitté i väntan på vad kommunen planerar med områdets framtid. Stugan har länge fungerat som sommarstuga, men från förra sommaren (2006) hyrs den inte ut längre. Hembygdsföreningen bevakar därför stugan så att den inte går samma öde tillmötes som det välbevarade torpet Mossen som revs av kommunen i april 2006 utan samråd eller förfrågan med allmänheten trots att det i kommunens internbudget står: ”Samtliga fastigheter som blir hyreslediga och inte behövs för kommunal verksamhet eller kommunens utbyggnad ska försäljas eller rivas.” Bevarandekommittén anser att Lenastugan ska bevaras på plats för att Ullstämmas historia i landskapet inte helt ska raderas ut bland återvinningscentral och kommande bebyggelse.

Stugan bör få behålla sitt öppna läge från Brokindsleden sett, så att inte några fastigheter byggs och döljer stugan.

Lista på en del händelser som tidigare har påverkats eller i alla fall har gjorts försök till påverkan för.

Sörby by Allan Bergström som var barnfödd i Sörby stred mycket för att bevara byn. Greve Bielke på Sturefors kontaktades flera gånger. Ingenting har hänt för att bevara den tidstypiska 1700-talsbyn.
Slattefors gård Allan framförde synpunkter om att bevara Slattefors i sin helhet med herrgården och ekonomibyggnader. Ladugården brann dock ned 1988 och vagnslider har förfallit. Magasinet bevarades 2006 genom att flyttas in i herrgårdsparken och renoveras.
Landerydsvägen och Slatteforsvägen Både Allan och Sven-Olof var stridit för namngivningen av genomfartsleden genom Hackefors industriområde. Flera gånger har det påpekats till samhällsbyggnadsnämnden inom kommunen samt Vägverket att det är felaktigt med namnet Landerydsvägen, då den inte på något sätt ansluter till Landeryds kyrkby. Vägen i Hackefors är dock bara en genomfartsled och har inga fastighetsadresser. Däremot har den väg som borde heta Landerydsvägen mot Landeryds kyrka givits namnet Slatteforsvägen, just på grund av att Landerydsvägen redan fanns i Hackefors. Slatteforsvägen är än så länge bara adress för fastigheterna vid "Hjulsbrohemmet". Förklaring har givits att genomfartsleden i Hackefors ska dras rakt söderut och ansluta till "Sviestadsvägen" för att på så sätt komma ut vid vägkorsningen med Vårdsbergsvägen vid "Humpen". Problemet är ju då bara att det heter Slatteforsvägen på andra sidan vägkorsningen och Landerydsvägen kommer då fortfarande inte fram till Landeryds kyrka. En annan förklaring är att namnen redan är tryckta på kartor därför kan man inte ändra!
Vägskylt Landeryd

skrivelse 2004

Vägskylt vid Hamra

Tidigare placeringen vid Hamra

Nuvarande placeringen nedanför Dockebo

Sven-Olof och Joakim har framfört synpunkter om den vägskylt som finns norr om Landeryds kyrkby och som visar att man kommit in i Landeryd, står felplacerad vid Hamra om man ska följa gamla traditioner om vart kyrkbyns gräns går. Synpunkten var att skylten borde flyttas längre norrut nedanför Sandbacken och Dockebo, i höjd med "Hjulsbrohemmet". Vägskylten söder om kyrkbyn står rätt placerad.

I maj 2007 har Sven-Olof kontaktat vägverket igen. En flytt av skylten kommer att ske.

Den 26 september 2007 skedde så äntligen flytten av Landeryds skylten.

Stort Tack till Vägverket som utfört denna flytt så att skylten nu sitter korrekt historiskt sett. Straxt ovanför skylten i backen låg förr Grindstugan som var första torpet på Landeryds kyrkbys ägor.

Hjulsbro, Hackefors

skrivelse 2004

Synpunkter framfördes till Geografiska utskottet Landeryd om den felaktiga indelningen av Linköpings södra stadsdelar. Hjulsbro och Hackefors har enligt kommunens indelning delats av med Stångån så att Hackefors sträcker sig ända ned till Vårdsbergsvägen, således ligger Hjulsbroskolan, Hjulsbrobadet, Hjulsbroslussen och f.d Hjulsbro station i Hackefors. Förslag gavs om att flytta Hackeforsområdets gräns norrut mot Skonberga och låta Hjulsbroområdet sträcka sig över Stångån. Vägskyltarna visar ju redan idag att man kommer in i Hjulsbro om man kommer från Vårdsberg eller Skonberga. Varför ska då denna del ingå i Hackefors? Detta medför att företag och media använder sig av benämningen när de marknadsför sig eller gör reportage. T.ex. Landeryds golfklubbs inomhusgolf som de marknadsför att det ligger i Hackefors, men det ligger i gamla Hjulsbroverkens fabrikslokaler i Hjulsbro.
Utvidgning av Hackefors industriområde

skrivelse 2006

Hackefors industriområdet planeras för framtida utbyggnad söderut. Då berörs den gamla sträckningen av "Sviestadsvägen". Den kommer att till vissa delar helt att överbyggas och försvinna. Bevarandekommittén framförde synpunkter i en skrivelse till Linköpings kommuns samhällsbyggnadsnämnd om att vägen har medeltida anor som väg till Hackefors kvarnby och borde få behålla sträckningen. Synpunkterna ansågs orimliga.

Till Startsidan