Bilder från Landeryd IX (Digitalt museum/Bild i Linköping)

Hjulsbro ABs fabrik inför rivning. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1977. Verksamheten på platsen startade 1907 genom grundandet av Hjulsbro Tråddrageri- och Spikfabrik. Från 1923 ägdes fabriken av den kände bankdirektören Jonn O. Nilsson i Linköping och med honom kom verksamheten åter på fötter efter en svår period under krigsåren och följande depression. Fabriksbyggnaden på bilden uppfördes på platsen för en äldre som blivit lågornas rov 1930. Från 1964 ägdes företaget av Halmstad Järnverk, i folkmun Hamstadstål. I bakgrunden skymtar fabrikskontoret med arbetarebostäder.
Miljön vid Hjulsbro AB som den togs sig ut inför rivningen. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1977. Fabriksbyggnaden som skymtar till höger uppfördes på platsen för en äldre som blivit lågornas rov 1930.
Hjulsbro ABs fabrik invid Stångån i Hjulsbro. Verksamheten på platsen startade 1907 genom grundandet av Hjulsbro Tråddrageri- och Spikfabrik. Från 1923 ägdes fabriken av den kände bankdirektören Jonn O. Nilsson i Linköping och med honom kom verksamheten åter på fötter efter en svår period under krigsåren och följande depression. Fabriksbyggnaden på bilden uppfördes på platsen för en äldre som blivit lågornas rov 1930. Från 1964 ägdes företaget av Halmstad Järnverk, i folkmun Hamstadstål. Här dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning.
Hjulsbro Tråddrageri & Spikfabriks AB bildas 1907, 1921 gick företaget i konkurs. Det rekonsturerades 1923 av Jonn O Nilson och en ny fabriksbyggnad uppförs för nättillverkning. 1930 brinner den gamla fabriken och en ny byggs med modernare utrustning. 1946 uppförs en ny fabriksbyggnad vid Hjulsbro station. 1947 brinner nätfabriken vid ån och en stor del av tillverkningen flyttas till fabriken vid järnvägen. Vid ån uppförs en ny byggnad för förzinkning. 1957 börjar tillverkning av spänntråd. !975 har all tillverkning flyttats till fabriken vid järnvägen. 1982 flyttas tillverkning och utrustning från Fagersta AB hit och 1985 köper finska Ovako Hjulsbroverken.
Extern information 2018:
Fotot är taget 1910 eller straxt efter. 1910 stod villan Marielund färdigbyggd, villans tak går att skymta till vänster om spikfabrikens skorsten på originalbilden. Fotot är taget före 1916, för då förlängdes den vita disponentvillan som ligger uppe till höger om fabriken. Fabriksbyggnaden brann i juli 1930.
Vy mot Hjulsbro Tråddrageri- och Spikfabrik. Verksamheten startade 1907 invid Stångåns fall vid sidan av Hjulsbro sluss. År 1924 uppfördes byggnaden till vänster för tillverkning av stängselnät.

Detta grumliga repro visar miljön vid Hjulsbro kvarn och sluss 1906. Bilden är tagen i en brytningstid för området. År 1907 registreras Hjulsbro Tråddrageri & Spikfabriks AB och året därpå kommer en fabriksbyggnad stå färdig. Den gamla kvarnen, byggnaden med snedtak, rivs och mjölnarbostället på höjden byggs om till disponentbostad. Den vita byggnaden på bilden är den nya kvarnen som anlagts på motstående sida av ån.
Nya bron, Hjulsbro. Sannolikt 1950-tal. Bron invigdes 12 dec. 1952.
Villan med torn, bland träden uppe till vänster, brann 1955.
Den 25 maj 1953 kunde äntligen den nya bron över Stångån i Hjulsbro invigas. Nu slapp trafikanterna ta den kurviga och backiga vägen över Hjulsbro sluss. Vy mot söder.
Nya AB Hjulsbro Tråddrageri och Spikfabrik. Hjulsbro tråddrageri brinner i juletid. Temperaturen låg runt minus 30-grader. Brandmännen hade problem med vattenslangarna. Hjulsbro Tråddrageri & Spikfabriks AB bildas 1907, 1921 gick företaget i konkurs. Det rekonsturerades 1923 av Jonn O Nilson och en ny fabriksbyggnad uppförs för nättillverkning. 1930 brinner den gamla fabriken och en ny byggs med modernare utrustning. 1946 uppförs en ny fabriksbyggnad vid Hjulsbro station. 1947 brinner nätfabriken vid ån och en stor del av tillverkningen flyttas till fabriken vid järnvägen. Vid ån uppförs en ny byggnad för förzinkning. 1957 börjar tillverkning av spänntråd. 1975 har all tillverkning flyttats till fabriken vid järnvägen. 1982 flyttas tillverkning och utrustning från Fagersta AB hit och 1985 köper finska Ovako Hjulsbroverken.
Vykort Bild på Kyrkobostället i Hjulsbro utanför Linköping.
Hjulsbro, prästgården, Landeryd,
Poststämplat 1 september 1916
Vykort Bild på Egna hem i Hjulsbro utanför Linköping.
Hjulsbro, Landeryd, Egan hem
Poststämplat 8 mars 1905
Vykort Bild på skolan vid Landeryds kyrka utanför Linköping.
Hjulsbro, Landeryd, kyrkskolan, skola
Poststämplat 1 januari 1919
Vykort Bild på Hamra i Hjulsbro i närheten av Landeryds kyrka utanför Linköping.
Hjulsbro, Landeryd,
Poststämplat 15 april 1905
Vykort Bild på Landeryd kyrka utanför Linköping.
Landeryd, Hjulsbro
Poststämplat 19 september 1919
ddddf
Natten till söndagen den 29 mars 1953 drabbades Hjulsbro Möbelfabrik av inbrott. Från fabrikens kontor hade tjuvarna tagit med sig ett omkring 400 kilo tungt kassaskåp. Med hjälp av en cykelkärra hade skåpet transporterats till skogen på Harvestads ägor strax söder om samhället. På söndagsmorgonen påträffade rättaren vid Harvestad, Erik Knutsson det sprängda skåpet och larmade polisen. Tjuvarnas byte blev knapert. Förutom diverse handlingar förvarades endast 10 kronor i skåpet. På bilden uppvisas det sprängda kassaskåpet som återförts till möbelfabriken.
Den siste arrendatorn av Ekholmens gård avflyttade 1961 och därefter gick förfallet snabbt. Under lång tid hade gården varit en av de största i Landeryd socken med en sammantagen areal över 400 hektar. År 1901 styckades ägorna i inte mindre än 72 jordbruksegnahem, 31 villaegnahem och en fastighet med kvarn (Hjulsbro gård). Ändå fanns det mark kvar att med början 1967 bebygga ett stort antal hyreshus i området kallat Kvinneby. Bilden visar gård kort före rivningen 1964.
Hjulsbro nya kvarn uppfördes 1930 och gavs ett kvarnverk med tre par stenar, en dubbel valsstol med plansikt, spetsmaskin, grynverk, havrekross och utsädesrensare. Allt drevs med elmotorer. Kvarnens föregångare hade legat vid ett fall i Stångån strax norr om den nya. Vid tiden för bilden var driften av den elektrifierade kvarnen sedan en tid redan nedlagd. Vy från söder.
Oskarp men unik dokumentation av Slattefors kvarn i Landeryd socken. Kvarnen var knuten till Slattefors säteri och hade fast bemanning till åtminstone 1916, då mjölnare Karl Oskar Larsson avflyttade med sin familj. År 1960 uppfördes ett vattenkraftverk på platsen. 1942.
Slattefors kvarn 1942.
Slattefors kvarn 1942.
Giftermål mellan Georg Johansson Dockulla (klt varvet) i Landeryd och hans första hustru Märta Flodin som dog i barnsäng samma år. Brudparet Georg Johansson, grup. Varvet Hjulsbro.
På Restaurant Druvan. 1936.
Under 1950-talet befann kyrkorådet i Landeryd att socknens kyrkogård måste utvidgas. Ytan öster om kyrkan ansågs vara bäst lämpad, oaktat att där låg församlingens gamla komminstergård. Tjänstebostaden hade en längre tid varit utarrenderad men bedömdes nu vara omodern och i allmänt så dåligt skick att en rivning var berättigad. Bilden visar platsen kort före borttagandet.
Hageby tillika Landeryds kyrkoherdeboställe. Dokumenterad våren 1938 av museichefen Bengt Cnattingius i samband med föräldrarnas avflyttning då fadern och kyrkoherden Nils Cnattingius låtit pensionera sig. 1938.
Hjulsbro från ovan 1935. Ännu är samhällets utbredning blygsam men järnvägens tillkomst 1902 visar ändå på en gryende expansion. Hjulsbro möbelfabrik och tråddrageriet med nätfabrik intill slussen kräver arbetskraft och har bildat underlag för speceriaffär och annan service.
Landeryds kyrkby från ovan 1950. Församlingens nuvarande kyrka byggdes 1753 på grunderna av en medeltida föregångare. De bägge större husen hitom kyrkan fungerade vid tiden för bilden som kyrkskola respektive ålderdomshem. I bildens mitt ses Komministerbostället och Flygelgården.
Kaffestugan låg vid gamla riksettan i Tallboda. Dalhemsboden, loftboden tillhör numera och är flyttad till Landeryds hembygdspark. Foto från 1958.
Tallbergaparken anlades i början av 1940-talet av Landeryds arbetarkommun. Parken såldes till Arne Hardes orkester som hade sin verksamhet under åren 1958-1964.