Detta har hänt 2010

2010-02-22 Årsmöte

Årsmötet i Landeryds församlingshem besöktes av 67 medlemmar. Ordföranden Joakim Johansson hälsade välkomna och berättade att Landeryd nu blivit Östergötlands största hembygdsförening med 797 medlemmar. (Senare visade det sig att Motala hembygds och museiförening är något större med 850 medlemmar, men de är inte med i hembygdsförbundet så vi är störst i Östergötlands hembygdsförbund) Lasse Ström valdes att leda årsmötesförhandlingarna, Joakim Johansson omvaldes till ordförande. Per-Arne Johansson valdes till vice ordförande då Sören Steinkellner gick ner som suppleant. Nils-Holger Carlsson blev istället ordinarie ledamot.  Ny i styrelsen blev Mats Franzén som valdes in som suppleant i styrelsen. Ordföranden visade diabilder från hembygdsparkens uppbyggnad. Lotterier såldes och kaffe dracks. Stort tack till damerna som bakat och skänkt brödet till kaffeserveringen för kvällen.

2010-03-29 Diskussionskväll 

42 medlemmar samlades på medlemsmötet i Landeryds församlingshem på måndagskvällen. Föredragshållare för kvällen var professorn i ortnamnsforskning, Jan-Paul Strid. Han berättade om ortnamnens sannolika ursprung med vidhöll samtidigt att för ortnamnsforskning finns inga källor, endast namnen i sig berättar sin egen historia. Om namnet Landeryd, som i tidig skrift återfinns som ”Lannarö”, ansåg Jan-Paul att slutleden av ordet är kommen ur ‘rör’ med betydelsen ”gränsrör”. Det skulle alltså kunna vara så att Landeryd har varit landet, området vid en viktig gränspunkt i en äldre indelning av landskapet, en mycket gammal indelning vilken vi idag inte har någon kännedom om. Han berättade vidare om att många namn, främst i västra delarna av Landeryd, härrör från järnåldern, däribland Bogestad, Harvestad, Edsberga.

Namnet Kvinneby är ett mycket spännande namn som Jan-Paul tänkt mycket på. Han berättade att många har tytt namnet som ”byn med bara kvinnor”, men det är ingen vidare sanning i det. närmare troligt så härrör Kvinneby från det fornnordiska ordet Quindir. Som likt Tägn (Tägneby), Karl (Karleby) och Jarl har varit titlar eller befattningar på personer med mycket kunskap eller makt. Och platsen hade på något sätt att göra med denna befattning, om det var bostadsplats eller en bygd som gav avkastning till dessa befattningar. Quindir skulle vara namn på en person som var tvungen att ha mycket kunskap. På den tiden fanns inte några skriftformer att förlita sig på utan vissa personer var tvungna att exempelvis kunna alla lagar utantill eller religiösa texter. Det borde ha funnits någon plats i närheten som hetat något med ‘vi’, (som Ullevi, Njärdevi) en kultplats. Ordföranden nämnde namnet Smörkulla som funnits på Kvinneby/Ekholmens ägor vid nuvarande Hackefors sluss. Namnet Smör kommer av smörja berättade Jan-Paul, att smörja in, göra smörjelse. Säkerligen en gammal kultplats på något sätt.

Yngre namn, det vill säga från omkring 1600-tal, är namn som Udderstorp, av namnet Udder. En utkant av en äga där exempelvis en son i familjen fick bygga sig ett eget ställe, ett torp. Då var betydelsen Torp lite finare än som det senare blev under 17–1800-talet som vanliga dagsverkstorp. Ofta föregicks -torp av naturnamn, såsom Stubbetorp. Trädgårdstorp var sannolikt en plats där en kunnig person, en trädgårdsmästare fick bygga sitt hem.

En medlem frågade om det yngre torpnamnet Nain. Ofta tog gårdens ägare namn ur bibeln eller från kända städer och gav de små torpställena, inte allt för sällan återfinns, Rom, Lützen, Paris eller bibliska namn på dagsverkstorp.

Sekreteraren frågade om Docketorp. Jan-Paul tänkte att det kan komma från ordet Dacke, Dack. Med betydelsen av något mörk, kanske hade personen som bodde där mörkt skägg.

Detta och mycket annat fick åhörarna ta del av från Jan-Paul Strid. Därefter dracks kaffe och det blev lottdragning. Ordföranden visade sedan planskisser och berättade om bostadsplanerna som kommunen har norr om hembygdsparken. Samt visade några gamla bilder från Konsum i Hjulsbro innan kvällen var slut för denna gång.

2010-10-09 Höstvandring i Sörby by

Detta-har-hant-2010_1Denna lördag samlades 16 medlemmar kl. 9 på förmiddagen vid Hjulsbrobadets parkering för att samåka till Landeryds sydligaste by, Sörby. Höstlöven lyste gult och vackert i morgondimman och vädret var hyggligt mot oss då de senaste dagarnas regnande höll uppe. Väl i Sörby fick vi möjlighet av de boende på Mellangården att parkera på gårdsplanen där. Jag, ordförande Joakim, hälsade alla välkomna och framförallt Göte Jonsson som varit arrendator i Nygrannegården, Bengt Gustavsson född i Mellangården och Gunbritt Bergström uppvuxen i Mellangården. De hjälpte till att berätta Detta-har-hant-2010_2om byns historia och gav vandringen detaljer med sina minnen. Bland annat pekade Bengt på snickarglädjen på Mellangårdens förstukvist och sa: ”Titta där fattas två ‘tänder’ på snickarglädjen, de har jag skjutit bort med en bandyboll”. Vi gick längs bygatan och deltagarna fick höra om livet i gårdarna och byns historia. Byn ägs av Greve Bielke på Sturefors och fyra av fem gårdar är bebodda med hyresgäster. Idag bor högst tio personer i byn till skillnad från förr när det bodde 60-70 personer i byn. Göte Jonsson berättade att han kom som bonddräng till Sadelmakaregården 1947 och var där ett tag till han blev dräng hos Ivan Gustavsson i Nergården och bodde i ”Jonstugan”, drängstugan där. Sedan blev han dräng i Nygrannegården hos Albin Lindén, vars dotter han även gifte sig med. De flyttade in i den lilla ”Tomtstugan” nedanför Nygrannegården. Detta-har-hant-2010_3Göte var sedan arrendator på Nygrannegården 1955-1966. Sörby by är klassat som riksintresse av Länsstyrelsen men förfaller tyvärr mer och mer. Byn består av tvillingstugor som boningshus, det vill säga, det fanns tio arrendatorer i byn fram till 1885, sedan blev det bara fem och de bebodde då hela husen. Den mest unika byggnaden är det numera tyvärr nedrasade ”oxstallet” på Östergården. Hembygdsföreningen har tidigare fått en gammal kista skänkt av Göte Jonsson, en kista som det packades mat och kläder i för en vecka när gårdsfolket skulle görs dagsverken vid Tinnerö som ägdes av Sturefors. Det ingick i arrendet fram till 1920.

Efter att ha intagit den viktiga kaffekorgen i Mellangårdens trädgård traskade 14 av deltagarna vidare längs den gamla vägen mot Stubbetorp. Där gick vi in en bit i skogen för att bese två torpgrunder av två torp som tillhört Sörby by, nämligen Sofialund och Björksätter. Två små backstugor egentligen belägna mitt ute i ingenstans i skogen en bra bit från varandra. Vid Björksätter finns en grindstolpe av trä kvar trots att de sista boende lämnade stugan 1909. Vi gick sedan via den gamla fornborgen på ett berg tillbaka mot Sörby och avslutade dagens vandring med att solen sken på oss.

Detta-har-hant-2010_4
Östergårdens oxstall

 

Detta-har-hant-2010_5

 

Kafferast vid Mellangården

 

Detta-har-hant-2010_6

 

Grindstolpe vid backstugan Björksätter.

 

 

Detta-har-hant-2010_7

Göte Jonsson stannar upp vid ”Grinnstôlpen ä kvar te grinna nedanför ‘mjölsannsgropa’

 

Detta-har-hant-2010_8

 

Matkista från Sörby