Ekholmen/Qvinneby ägor

Ekholmen och Qvinneby ägor med Hjulsbro och Möjetorp

Ekholmen var kring sekelskiftet 1900 en av Landeryds största gårdar. Gården Ekholmens historia börjar egentligen med Qvinneby. Den ursprungliga byn hette nämligen Qvinneby och bestod av okänt antal gårdar. Namnet ”Qwinneby” omnämns redan år 1412. År 1647 ägdes de flesta hemmanen i Qvinneby av Magnus Drake som upprättade ett frälsesäteri med namnet Ekholmen. (Frälsesäteri innebär att det är en adelssläkts stamgods eller huvudgård och det var befriat från skatt). Namnet Ekholmen tillkom således nämnda år. Byns gårdar blev sannolikt sammanslagna omkring denna tid och bestod därefter endast av en stor gård vid namn Ekholmen ”med Qvinneby”. 1772 uppfördes en ny huvudbyggnad på Ekholmen samt två flyglar. Under 1800-talet tillkom också en stor ladugård i sten.

Gårdens ägor år 1901 var 421,99 hektar och sträckte sig från Möjetorp i söder och in i grannsocknen S:t Lars, till nuvarande Johannelunds centrum. Från Stångån i öst och angränsande mot Blästad och Åleryd i väst. Således ingick Hjulsbro, Möjetorp, Spångerum och del av Åleryd i ägorna. År 1901 köptes ägorna av Föreningen Egna Hem Motala som styckade upp ägorna till mindre egnahemslotter där folk fick köpa och bygga sig mindre gårdar. Totalt 72 jordbruksegnahem, 31 villaegnahem och en fastighet med kvarn (Hjulsbro gård). Huvudgården styckades av med en större areal.

1961 flyttade sista ägarfamiljen från Ekholmen gård som köptes av Linköpings kommun. 1964 brändes ladugården ned av brandkåren och alla övriga byggnader revs. Nya hyreshus byggdes på ägorna och idag vittnar endast några stenrader om var de gamla magasinen låg, i övrigt är allt utsuddat ur terrängen. Endast genom alla ekbevuxna holmar kan man orientera sig med gamla kartor i detta område.

1967 påbörjades byggnationen av hyreshusen längs Järdalavägen, 1972 stod Ekholmen centrum färdigt.

Historiskt sett så är dagens områdesnamn Ekholmen och Kvinneby felplacerade. Området som benämns som Kvinneby var platsen för Ekholmen gård och ägor, medan Ekholmen centrum med hyreshus är byggda på forna Kvinnebys ägor.

Ekholmen har en väldigt rörig torphistoria, stugor utan namn, stugor med namn fast med okänd placering. Därför är bedömningen ”sannolikt” grundläggande för många torp.

Qwinneby, Qvinneby, Kvinneby

Qvinneby gård som låg söder om nuvarande Ekholmen centrum. Antecknas 1705 som skattehemman tillhörande Ekholmen. Gården blev sannolikt under senare delen av 1700-talet degraderad till bostad för gårdsfolk vid Ekholmen. De sista boende flyttade ut omkring 1802. Byggnaden finns kvar på en karta 1819, men revs okänt år därefter. På samma plats byggdes 1903 ett nytt egnahem som fick namnet Kvinneby. Denna egnahemsgård revs i slutet av 1960-talet för att ge plats för hyreshus. Boningshuset låg vid nuvarande Ekholmsvägen 3A.

Julsbro, Liursbro, Djursbro, Hjulsbro

Hjulsbro gård tillhörde Qvinneby ägor från år 1627. Gården var på den tiden ett så kallat prebendehemman, vilket innebar att gårdens avkastning avlönade en professor eller lektor sannolikt i Linköping. Till Hjulsbro hörde en kvarn i forsen. Gården styckades 1901 som egnahem med kvarn. Hjulsbro gård och kvarn revs hösten 1906 då fastigheten köpts av några herrar som uppförde och startade en spikfabrik på tomten. Det gamla boningshuset låg vid nuvarande adressen Tråddragarevägen 11-13 och kvarnen låg nedströms nuvarande stenvalvsbron.

Möjetorp, Möjtorp

Möjetorp gård nämns redan 1382. Gården tillhörde först Ullstämma men kom på 1800-talet att införlivas med Ekholmen. År 1901 avstyckades Möjetorp som egnahem. Den gamla boningshuset med två våningar revs och ersattes 1903 med ett nytt egnahem. Egnahemmet finns kvar än idag, dock utbyggt, på Ringholmsvägen 45.

Ryttaretorpet, Ekelund, Eklund, ”Ryttaretorp 116”

Ekholmens soldattorp. Torpet hade sannolikt egen ladugård. Tillkom sannolikt i och med indelningsverkets införande på 1680-talet. Markerat som Ekholmens Ryttaretorp på karta över Ullstämma från 1766. Flera soldater under 1700-talet vid Ekholmen hade även namnet Ekelund. Ekholmen hade ingen egen soldat efter 1797. Benämns ”Grenadjärtorp Eklund” i hfl 1806-10. Torpet stod tomt efter 1821. Anteckning i hfl 1822-1831 ”Innehas av trumslagare (Apelgren, struket) Nyman i Ullstämma men bebos icke af någon”. Därefter revs torpet. Låg vid nuvarande Kälkvägen i Hjulsbro. I vägens västligaste slut.

Grindtorpet

Torpet nämns enbart på en karta 1705. Möjligtvis är det Ryttaretorpet Ekelund

Ekbacka, Ekbacken

Torp med ladugård. På en karta från 1705 är torpet markerat som Ryttaretorp. Detta är märkligt då det i hfl och andra kartor är torpet Eklund som nämns som ryttaretorp. Möjligtvis bytte man ryttaretorp under första hälften av 1700-talet. I hfl nämns aldrig Ekbacka som ryttaretorp utan endast som vanligt torp. År 1901 avstyckades Ekbacka med egen tomt vid egnahems övertagande. Torpet revs 1917 och ersattes av en ny byggnad. Egnahemsgården revs hösten 1970 och nya villor byggdes kring Lindaliden. Boningshuset låg vid garaget till Lindaliden 10. Nr 138 i torpboken.

Smörbacka, Smörbacken, Smörbacka sågen

Torpet fanns 1789. Namnet Smörkulla nämns redan 1511 och anger då namnet på höjden ovanför Hackefors fors (på Ekholmssidan). På en karta från 1705 finns ett torp på platsen benämnt Smörbacken. I husförhörslängderna benämns stugan som Smörbacka förutom mellan 1851-61 då det står ”Smörbacka sågen”. År 1865 köper Kinda Kanalbolag torpet och kullen invid forsen vid Hackefors. Stugan rivs och ersätts 1869 med Hackefors slusstuga. Namnet Smörbacka används fram till 1880. Se även Hackefors slussvaktarbostad

Hackefors slussvaktarbostad

Uppfört 1869 av Kinda Kanalbolag och ersatte då ett tidigare torp på platsen, Smörbacka. En mindre ladugård uppfördes även. Ladugården revs på 1960/70-talet. Slusstugan har eldhärjats invändigt och blivit ombyggd men har kvar sin gamla karaktär exteriört. Ladugården har rivits, tomten har minskats och avstyckats för villor.

Hägertorpet, Hägetorp/Högetorp Hägtorp/Högtorp

Torpet fanns i hfl 1789. De sista boende flyttade ut 1817. Okänd plats.

Gransätter

Torpet fanns 1789. Var bostad för smeder vid Ekholmen. Omnämns ej mer efter 1851. Låg vid nuvarande Alpstigen 34.

Grantorpet

Torpet fanns 1789. De sista boende flyttade ut 1816. Okänd plats.

Humpen

Torpet nämns enbart i husförhörslängen för Ekholmen 1789-1805. Anteckning i hfl: ”är laggt till Nybro”. Torpet låg på en utjord söder om Nybro. Markerat på karta 1787. Se vidare under Harvestad

Källtorpet

Torpet nämns enbart i husförhörslängen 1789-1805 som bostad för flera trädgårdsmästare vid Ekholmen. Okänd plats, möjligtvis nära torpen Källsäter.

Skogen

Torpet nämns enbart i husförhörslängen 1789-1805. Okänd plats, sannolikt nära Ryttaretorpet eftersom den siste och ende boende var ”afskedade ryttaren Måns Eklund”

Sågarestugan

Torpet nämns enbart i husförhörslängen 1789-1805. Sannolikt beläget nära sågen i forsen vid Hackefors.

Torpet mitt i Werlden, ”Väla”, Stenhagen

Torpet nämns att ligga på Qvinnebys ägor, på en karta över Ullstämma 1766. Torpet nämns ej under detta namn i hfl. Under 1800-talet ändrades gränsen mot S:t Lars något och torpet kom då att ligga på Blästad ägor i S:t Lars. I folkmun kallades torpet just ”Väla” (östgötska för Världen). Därför är det oklart om torpet är detsamma som något av torpen som nämnts ovan. Torpet fick namnet Stenhagen och fanns kvar till 1942 då det ersattes med en villa. Villan revs på 1970-talet när Vistvägen breddades.

”Skarpan” eller ”Stenbacken”

Torpet nämns enbart på en karta 1705. Okänt torp.

Hästhagsstugan

Torpets namn nämns enbart på ett vykort från 1903. Torpet låg på gränsen till S:t Lars socken längs gamla vägen förbi Ekholmen gård. Torpet finns markerat på karta 1819, men inget namn. Möjligtvis är det något av ovannämnda torp men det är oklart.

Fågelsången, Sången

Torpet fanns 1789 som Fågelsången. Senare benämnt enbart Sången. Rivet efter 1877. Låg vid nuvarande Hjulsbrovägen 98. I torpboken är torpet felaktigt markerat som Stenstorp, ett egnahem som byggdes 1903. Torpmarkeringen Nr 137 i boken är Fågelsången.

Lötheborg, Lötaborg, ”Gluggen”

Torpet byggdes 1815-1816. Det benämndes i folkmun för ”Gluggen”. Torpet var det sista bostadshuset i Hjulsbro med jordgolv innan det renoverades 1925. År 1941 nedmonterades stugan och togs om hand, okänt av vem. Låg utmed Vårdsbergsvägen, norr om scoutstugan i Hjulsbro, där det idag är en gång- och cykeltunnel. Nr 142 och 143 i torpboken är samma torp

Källsäter, Betanien

Torpet fanns 1789. Avstyckades 1901 som egnahem. Torpet revs 1903 och ersattes med ett nytt hus med namnet Betanien. Huset revs omkring 1990 och ersattes med en ny villa med adressen Lövsbergsvägen 30. Tomten är sedan gammalt terrasserad med mycket sten.

Källsäter

Torpet fanns 1789. Avstyckades 1901 som egnahem men torpet behölls som bostadshus. Eftersom torpet låg i en sluttning var det problem med fuktiga golv. Ägaren Ekvall tröttnade på detta och cementerade köksgolvet. Stugan revs 1936 och på tomten byggdes tre villor. Den gamla vägen till torpet är densamma som nuvarande Källsätersvägen. Rester av det gjutna golvet syns ännu idag i marken ovanför cykelbanan där torpet låg.

Stöfvelsäter

Torpet nämns i husförhörslängen 1830. Men ett torp finns markerat på platsen på en karta från 1819. Flera möjligheter finns, torpet hade kanske inget namn först eller så är torpet detsamma som nåt av de torp som nämnts tidigare, alltså bara bytt namn. Ingen anteckning finns dock om detta i hfl vilket ofta var brukligt. Stugans sista boende flyttade ut 1905 vartefter torpet revs. Torpet låg i området innanför vid nuvarande Ekdalsvägen 15, utmed gamla Ekholmsvägen.

Pettersborg

Torpet byggdes 1821 av Petter Pettersson. Stugan finns med på Häradskartan 1877, men ingen bodde där efter 1875. Stugan revs därefter. Den låg vid nuvarande Spiksmedsvägen 13 och 15.

Nybygget

Torpet byggdes omkring sekelskiftet 1800. År 1901 styckades torpet av som egnahem. 1910 revs torpet och ersattes med en villa som fick namnet Solgård. Villan brann 1955 och ersattes av en ny villa som finns kvar på samma plats, nuvarande adressen är Spiksmedsvägen 5. Nr 141 i torpboken