Ekholmen/Qvinneby ägor

Ekhlmen och Qvinneby ägor med Hjulsbro och Möjetorp

Ekholmen var kring sekelskiftet 1900 en av Landeryds största gårdar. Gården Ekholmens historia börjar egentligen med Qvinneby. Den ursprungliga byn hette nämligen Qvinneby och bestod av troligtvis fyra gårdar. Namnet “Qwinneby” omnämns redan år 1412. Ortnamnsforskaren Jan-Paul Strid tolkade namnet som att det var byn där en person med den gamla fornnordisk titeln Quindir bott. Det sades vara titeln på en person som skulle kunna lagar, eftersom det då inte fanns någon skrift.

År 1647 ägdes de flesta hemmanen i Qvinneby av Magnus Drake som upprättade ett frälsesäteri med namnet Ekholmen. (Frälsesäteri innebar att det var en adelssläkts stamgods eller huvudgård och det var befriat från skatt). Namnet Ekholmen tillkom således 1647. Byns gårdar blev sannolikt sammanslagna omkring denna tid och bestod därefter endast av en stor gård vid namn Ekholmen med tillägget “med Qvinneby“.

År 1772 uppfördes en ny huvudbyggnad samt två flyglar. Under 1800-talet tillkom också en stor ladugård i sten.
Flera omkringliggande gårdar uppköptes och införlivades i Ekholmens ägor. Det var Hjulsbro, Möjetorp och i grannsocknen S:t Lars var det Spångerum och del av Åleryd. År 1901 var gårdens ägor 421,99 hektar och sträckte sig längs Stångån från Möjetorp i söder till nuvarande Johannelunds centrum.

År 1901 köptes Ekholmens gård av Föreningen Egna Hem i Motala. Föreningen styckade upp ägorna till mindre egnahemslotter där folk fick köpa och bygga sig mindre gårdar. Totalt 72 jordbruksegnahem, 31 villaegnahem och en fastighet med kvarn (Hjulsbro gård). Huvudgården styckades av med en större areal. Huvudgården Ekholmen såldes till ny ägare 1906.

År 1961 flyttade sista ägarfamiljen från Ekholmen och sålde gården till Linköpings kommun. I slutet av året 1963 revs gården och 1964 brändes ladugården ned av brandkåren. Mot slutet av samma decennium uppfördes hyreshus i området och idag vittnar endast några stenrader om var de gamla magasinen låg, i övrigt är spåren efter gården utraderade ur terrängen.

1967 påbörjades byggnationen av hyreshusen längs Järdalavägen, 1972 stod Ekholmen centrum färdigt.
I samband med den nya bebyggelsen blev det ”fel”. Området som benämns som Kvinneby var platsen för Ekholmen gård och ägor, medan Ekholmen centrum med hyreshus är byggda på forna Kvinnebys ägor. 

Ekholmen gård (Lat, Long) 58.38312, 15.68729

Ekholmens gränser


Läs mera om Torp & Gårdar i våra böcker.

Bilder Ekholmen                Bildtext Ekholmen  

Gransätter – Torpet fanns 1789. Var bostad för smeder vid Ekholmen. Omnämns ej mer efter 1851. Låg intill nuvarande Alpstigen 34. (Lat, Long) 58.37448, 15.69968


Hackefors slussvaktarbostad – Uppförd 1869 av Kinda Kanalbolag. En mindre ladugård uppfördes även. Ladugården revs på 1960/70-talet. Slussvaktarstugan har eldhärjats invändigt och blivit ombyggd men har kvar sin gamla karaktär exteriört. Tomten har minskats och avstyckats för villor. (Lat, Long) 58.38390, 15.69789


Ekbacka, Ekbacken – Ekholmens soldattorp med ladugård. Tillkom sannolikt i och med indelningsverkets införande på 1680-talet. På en karta från 1705 är torpet markerat som Ryttaretorp. Någon gång under 1700-talet blev Ekbacka ett vanligt torp och istället fungerade Eklund (se nästa torp) som soldattorp. År 1901 avstyckades Ekbacka med egen tomt vid Egnahemsföreningens övertagande. Torpet revs 1917 och ersattes med en ny byggnad. Egnahemsgården revs hösten 1970 och nya villor byggdes kring Lindaliden. Torpet låg mellan nuvarande Lindaliden 10 och Hjulsbrovägen. Nr 138 i torpboken.
(Lat, Long) 58.37995, 15.70159


Grindtorpet, Ryttaretorpet, Ekelund, Eklund, ”Ryttaretorp 116” – På en karta över Ekholmen 1705 benämns torpet som Grindtorpet. På en karta över Ullstämma 1766 är torpet markerat som Ekholmens Ryttaretorp. Någon gång däremellan kom således torpet att bli Ekholmens soldattorp med tillhörande ladugård. Under 1700-talet hade flera soldater vid Ekholmen efternamnet Ekelund. Ekholmen hade ingen egen soldat efter 1797. Torpet benämns som “Grenadjärtorp Eklund” i kyrkans husförhörslängd (hfl) 1806–10. Torpet stod tomt efter 1821. Anteckning i hfl 1822–1831: “Innehas av trumslagare Apelgren [struket] Nyman i Ullstämma men bebos icke af någon“. Därefter revs torpet som låg i ett ännu befintligt skogsparti mellan nuvarande Ekeborgsvägen och Ekebyvägen.
(Lat, Long) 58.37586, 15.70277

Till Startsidan


Hästhagsstugan – Torpets namn förekommer bara på ett vykort från 1903. Torpet låg på gränsen till S:t Lars socken längs gamla vägen förbi Ekholmen gård. Torpet finns markerat på karta 1819, men utan namn. Sannolikt bodde arbetare vid Ekholmen gård i stugan. Låg vid nuvarande Jungfrubergsvägen 27. Lat, Long) 58.38549, 15.68390


Julsbro, Liursbro, Djursbro, Hjulsbro – Hjulsbro gård tillhörde Qvinneby ägor från år 1627. Gården var på den tiden ett så kallat prebendehemman, vilket innebar att gårdens avkastning avlönade en professor eller lektor sannolikt i Linköping. Till Hjulsbro hörde en kvarn i forsen. Gården med kvarnen styckades av 1901. Kvarnen revs hösten 1906 då fastigheten köpts av några herrar som uppförde och startade en spikfabrik på tomten. Det gamla boningshuset byggdes om till disponentvilla. Huset revs på 1940-talet och ersattes med en kombinerad bostads- och kontorsbyggnad i funkisstil. Huset låg där parhuset vid Tråddragarevägen 15-17 ligger och kvarnen låg nedströms nuvarande stenvalvsbron.
Hjulsbro gård (Lat, Long) 58.37643, 15.70940
Hjulsbro kvarn (Lat, Long) 58.37630, 15.71020


Källsäter (norra stugan) – Torpet fanns 1789. Avstyckades 1901 som egnahem där torpet behölls som bostadshus. Eftersom torpet låg i en sluttning var det problem med fuktiga golv. Ägaren Ekvall tröttnade på detta och cementerade köksgolvet. 1936 byggde sonen Ekvall ett nytt hus intill. Stugan revs omkring 1975. Den gamla vägen till torpet är densamma som nuvarande Källsätersvägen. Rester av det gjutna golvet syns ännu idag i marken ovanför cykelbanan där torpet låg. (Lat, Long) 58.37499, 15.69670


Källsäter (södra stugan) – Torpet fanns 1789. Avstyckades 1901 som egnahem. Torpet revs 1903 och ersattes av ett nytt hus som fick namnet Betanien. Huset revs omkring 1990 och ersattes med en ny villa med adressen Lövsbergsvägen 30. Tomten är sedan gammalt terrasserad med stenmurar. (Lat, Long) 58.37411, 15.69795


Lötheborg, ”Gluggen” – Torpet byggdes 1815–1816. Det benämndes i folkmun som “Gluggen”. Torpet var, innan det renoverades 1925, det sista bostadshuset i Hjulsbro med jordgolv. Stugan fanns kvar ännu 1962, men bör ha rivits kort därefter. Enligt uppgift ska stugan ha nedmonterades och tagits om hand, okänt av vem. Låg nordöst om gång- och cykeltunneln vid scoutgården i Hjulsbro, Vårdsbergsvägen. Nr 142 och 143 i torpboken är samma torp. (Lat, Long) 58.37368, 15.70584

Till Startsidan


Löttorpet – Backstuga som tillhörde Ullstämma när Ullstämmas ägor gick ända ner till Stångån. Finns med på karta över Ullstämma 1697 och 1766. Sannolikt borta före 1800. Låg vid nuvarande Änggårdsvägen. (Lat, Long) 58.37520, 15.70728


Möjetorp, Möjtorp – Möjetorp nämns redan 1382. Gården tillhörde först Ullstämma men införlivades med Ekholmen, troligtvis i slutet av 1700-talet. År 1901 avstyckades Möjetorp som egnahem. Det gamla boningshuset med två våningar revs och ersattes 1903 med en villa med samma namn. Egnahemsvillan finns kvar än idag, dock utbyggd, nuvarande adress Ringholmsvägen 45. 
Möjetorp gamla boningshus (Lat, Long) 58.37287, 15.71012


Nybygget – Torpet byggdes omkring sekelskiftet 1800. År 1901 styckades torpet av som ett egnahem. 1910 revs torpet och ersattes med en villa som fick namnet Solgård. Villan brann 1955 och byggdes om, nuvarande adressen är Spiksmedsvägen 5. Nr 141 i torpboken. (Lat, Long) 58.37540, 15.70121


Backstuga utan namn vid Stångån – backstugan tillhörde Ullstämma när Ullstämmas ägor gick ända ner till Stångån. Stugan finns endast med på kartan över Ullstämma 1697. (Lat, Long) 58.37492, 15.71139


Pettersborg – Backstuga som byggdes 1821 av Petter Pettersson. Ingen bodde där efter 1875 men stugan finns med på Häradskartan 1877. Stugan revs därefter. Den låg vid nuvarande Spiksmedsvägen 13 och 15. (Lat, Long) 58.37540, 15.70121


Ryttaretorpet (Ullstämma) – Torpet tillhörde Ullstämma när Ullstämmas ägor gick ända ner till Stångån. Står som Ryttaretorp på kartan över Ullstämma 1697 och på kartan 1766 anges det som torp tillhörande Mellangården i Övre Ullstämma. Sannolikt borta före 1800. Låg vid nuvarande Lötaborgsvägen 4. (Lat, Long) 58.37452, 15.70860


 

19”Skärpan eller Stenbacken” – Torpet med två namn nämns enbart på kartan över Ekholmen 1705 och finns med på karta över Ullstämma 1697.
(Lat, Long) 58.37342, 15.68580

Till Startsidan


Smörbacka, Smörbacken, Smörbacka sågen – Redan 1511 nämns Smörkulla som namn på höjden väster om forsen vid Hackefors. På en karta från 1705 finns ett torp på platsen benämnt Smörbacken. I husförhörslängderna (hfl) benämns stugan som Smörbacka förutom mellan 1851–61 då det står “Smörbacka sågen”. Detta eftersom det fanns en vattendriven såg nedanför torpet i forsen vid Hackefors. År 1865 köpte Kinda Kanalbolag torpet och del av kullen invid forsen vid Hackefors för att bygga en sluss. Torpstugan fick ligga kvar intill den nybyggda slussvaktarbostaden. Efter att siste boende dött 1877 revs torpet. (Lat, Long) 58.38376, 15.69786


Fågelsången, Sången – Torpet fanns 1789 som Fågelsången. Senare benämnt enbart Sången. Rivet efter 1877. Låg mellan nuvarande Hjulsbrovägen 104 och      102 B. I torpboken är torpet felaktigt markerat som Stenstorp, ett egnahem som byggdes 1903. Torpmarkeringen Nr 137 på kartan i boken visar Fågelsången. (Lat, Long) 58.38216, 15.69802


Stöfvelsäter – Torpet nämns först i husförhörslängden 1830, men ett torp finns markerat på platsen på en karta redan 1819. Torpet är möjligtvis detsamma som något av Ekholmens tidiga torp som angetts utan känd plats. Stugans sista boende flyttade ut 1905 vartefter torpet revs. Torpet låg utmed dåvarande Ekholmsvägen, innanför nuvarande Ekdalsvägen 15. (Lat, Long) 58.37540, 15.70121


Qvinneby gård – Gården låg söder om nuvarande Ekholmen centrum. Den antecknas 1705 som ett skattehemman tillhörande Ekholmen. Under senare delen av 1700-talet fungerade gården sannolikt som bostad för gårdsfolk vid Ekholmen. De sista boende flyttade ut omkring 1802. En byggnad, oklart om det är boningshuset eller en loge, finns med på en karta 1819. År 1903 byggdes ett egnahem på samma plats och det fick namnet Kvinneby. Denna egnahemsgård revs i slutet av 1960-talet för att ge plats för hyreshus. Boningshuset låg utanför norra hörnet på nuvarande Ekholmsvägen 3A. Ungefärligt läge Qvinneby gård (Lat, Long) 58.38001, 15.68153
Egnahemmet Kvinneby (Lat, Long) 58.37990, 15.68146


Till Startsidan