Landeryds hembygdspark – Hus
Harvestads gårdssmedja, SmedjanDenna byggnad är sannolikt byggd strax före 1822 som kombinerat bränneri och smedja.
På bottenvåningen fanns öppen spis och bakugn. 1937 renoverades bostaden då byggnaden fick de stora fönstren på framsidan samt den utbyggda trappuppgången. Bostaden ovanpå beboddes av gårdens folk fram till 1949 då den blev sommarbostad. Landeryds hembygdsförening fick överta smedjan 1991 av Linköpings kommun efter en del påtryckningar från föreningen. Den var i mycket dåligt skick, så föreningen fann det viktigt att bevara den. Smedjan har helrenoverats. Taket är renoverat, liksom skorstenen och murarna som hade kanat ut. Den norra delen av byggnaden är den ursprungliga smedjedelen. I den södra delen har en samlingslokal inretts. På övervåningen finns flera utställningar. |
TorpmiljönTorpstugan Bergdalen
Torpet skänktes av Linköpings kommun 1993. Det nedmonterades och uppfördes i hembygdsparken 1993-94. Samtidigt nedmonterades torpet Ullaberg. Stockarna från detta hus användes till utbyte av dåliga stockar i Bergdalen. Vid flytten till hembygdsparken inreddes två rum på övervåningen. Någon veranda har inte funnits från början, men en enklare modell hade tillkommit under 1900-talet. den veranda som sattes på torpet i hembygdsparken kommer från ett annat hus som skulle brännas vid SAAB-flygfältet. |
LoftbodenEn sådan här loftbod fungerade förr som visthusbod, matförråd och till och med kunde pigor och drängar få bo här på sommaren. Denna loftbod består av två bodar på bottenvåningen och två bodar på övervåningen.
|
Backstugan Nain, StensäterDenna stuga härrör från tidigt 1700-tal och tillhörde Edsberga Västergård, Skattegården kallad. Stugan låg ½ km sydöst om Edsberga by. Det fanns fem stugor som hette Nain på Edsberga ägor, de hade tilläggsnamn liksom denna. Varför detta bibliska namn Nain använts är okänt. Det är en ryggåsstuga eller sjuvarvsstuga som det även kallades eftersom den består av sju varv stockar och den åttonde är en bindstock där takstolarna fästes. Anledningen till detta var att om man bara byggde stugan sju varv hög så slapp man undan en viss skatt. Dessa gamla stugor var vanligtvis täckta med torvtak. Trätak, som detta torp fått, förekom också ibland. Stugan innehöll ett rum och kök, jämte en garderob på varje långsida om rummet. Till stugan hörde den lilla ladugården som ligger bredvid. Åren 1903 -1926 bodde torparen Karl Fredrik Andersson med hustrun Karolina i Nain. De bodde dessförinnan i torpet Bergdalen som också ligger i hembygdsparken. Stugan var sommarstuga under senare delen av 1900-talet innan hembygdsföreningens övertagande. |
Dalhemsboden2005 nedmonterades denna loftbod i Tallboda. Boden fungerar som kaffestuga och invigdes den 6 juni 2008.
|
Vagnslidret
Föreningen har två stora tröskverk varav det äldsta är från 1922. År 2009 byggdes vagnslidret till på längden. |
Bogestad bodenDenna bod som är Bogestads Västergårds magasin övertogs av hembygdsföreningen 1988. Medlemmarna renoverade och inredde en samlingslokal och museum. Detta var föreningens första byggnad och invigdes 1991. På senare år har samlingslokalen inretts som bibliotek och här har styrelsen sina sammanträden.
|
Blästad magasin under uppdatering
|
Lenastugan under uppddatering
Lenastugan har just flyttats från sin belägna plats vid Ullstämma (mellan Blomstertorget och Tekniska Verkens återvinningscentral, granne med Bygg Max) till hembygdsparken, den 26 november 2015. Lenastugan flyttades till Hembygdsparken 2015 efter att kommunen sålt den till föreningen för 1 kr under förutsättningar att föreningen stod för flytten. Föreningen flyttade hösten 2015 stugan till Hembygdsparken. Lenastugan låg förut i skogsdungen borta vid Byggmax. Där låg den rofyllt men nu närmade sig stans bebyggelse och stugan skulle rivas eller flyttas. Lenastugan ska ha uppförts på 1890-talet på Övre Ullstämmas ägor, men stugans namn tillkom först under mitten av vårt förra sekel, innan dess hade stugan inget namn. Det var änkan Lena Karlsson (Lena Katharina född Eriksdotter 25/5 1835 i torpet Lottlyckan på Blästads ägor) som gav namn till stugan. Lena blev änka 1889, hon hade då jobbat som piga och varit statarhustru vid Övre Ullstämma Mellan- och Södergård i 34 år. Möjligtvis byggdes stugan som ett tack till 53-åriga Lena, då hon med dottern var först att bo i stugan utan namn. Alla vid gården skrevs i husförhörslängderna enbart som boende vid Övre Ullstämma Mellan- och Södergård. Men år 1891 antecknas Lena med dotter som boende i tillhuss, om nutidens hyresgäst). Änkan Lena dog i sin stuga den 11 februari 1901, vid 65 års ålder. Stugan fungerade efter änkan som statarbostad för Sörgårdens statare. Stugan ansågs även vara vägglusfri då den stod obebodd långa perioder. Som med allt omkring oss så ger vi det smeknamn eller namn vi fden här stugan sa ”Lena” när man pratade om den och ”Lenastället”. Det är så som även ett namnlöst hus får ett namn. När sedan namn ska in i byråkrati och myndigheter kan de få en mer fast namngivning liksom denna fick någon gång i mitten av vårt förra sekel nämligen ”Lenastugan”. 1975 köptes både Ullstämma Mellangård och Sörgård av Linköpings kommun och Lenastugan har sedan dess ägts och hyrts ut av kommunen.