Harvestads gårdssmedja, Smedjan

Denna byggnad är sannolikt byggd strax före 1822 som kombinerat bränneri och smedja.

1861 inreddes en lägenhet om två rum för smeden och hans familj. Det trängde in rök och sot i lägenheten när smedjan var i bruk, så det var nog ingen lämplig bostad. Därom vittnar de många lager tapeter som fanns på väggarna vid renoveringen.

På bottenvåningen fanns öppen spis och bakugn. 1937 renoverades bostaden då byggnaden fick de stora fönstren på framsidan samt den utbyggda trappuppgången.

Bostaden ovanpå beboddes av gårdens folk fram till 1949 då den blev sommarbostad. Landeryds hembygdsförening fick överta smedjan 1991 av Linköpings kommun efter en del påtryckningar från föreningen. Den var i mycket dåligt skick, så föreningen fann det viktigt att bevara den.

Smedjan har helrenoverats. Taket är renoverat, liksom skorstenen och murarna som hade kanat ut. Den norra delen av byggnaden är den ursprungliga smedjedelen. I den södra delen har en samlingslokal inretts. På övervåningen finns flera utställningar.

Torpmiljön

Torpstugan Bergdalen
Torpnamnet härrör från 1700-talet. Det tillhörde förr Harvestad gård och låg vid en liten åkerlapp i skogen cirka 1,5 km sydväst om gården.

Denna byggnad uppfördes sannolikt år 1877 och är en bostad för två familjer, en så kallad parstuga. Det innebär att det består av två sammanbyggda enkelstugor med gemensam skorsten och förstuga. Övervåningen var oinredd och kunde vintertid tjäna som visthusbod.

Torpet skänktes av Linköpings kommun 1993. Det nedmonterades och uppfördes i hembygdsparken 1993-94. Samtidigt nedmonterades torpet Ullaberg. Stockarna från detta hus användes till utbyte av dåliga stockar i Bergdalen. Vid flytten till hembygdsparken inreddes två rum på övervåningen.

Någon veranda har inte funnits från början, men en enklare modell hade tillkommit under 1900-talet. den veranda som sattes på torpet i hembygdsparken kommer från ett annat hus som skulle brännas vid SAAB-flygfältet.

Torpladugården

För att få en komplett torpmiljö vid torpet Bergdalen i hembygdsparken behövdes en torpladugård. 1993 fick hembygdsföreningen tillfälle att riva en större ladugård som tillhörde Linköpings kommun vid Sahlbergsgården vid Nedre Ullstämma. Av virket uppfördes en torpladugård. Ladugården vid torpet Hagen vid Stubbetorp fick stå modell.

Loftboden

En sådan här loftbod fungerade förr som visthusbod, matförråd och till och med kunde pigor och drängar få bo här på sommaren. Denna loftbod består av två bodar på bottenvåningen och två bodar på övervåningen.

Hembygdsföreningen fick tips om denna bod som skulle rivas och låg vid Långbromon i Rejmyre. Den kommer alltså långväga ifrån. Den nedmonterades 1992 och uppmonterades 1993 i hembygdsparken. Loftboden återställdes med torvtak precis som den hade i Rejmyre. Vid Rejmyre fanns gården Backgården. Den flyttades ut från Rejmyre 1860 och kallades Långbromon. Loftboden fanns inte vid Backgården utan uppfördes vid Långbromon, men man kan ha använt överblivet virke från flytten av gården. Långbromon bestod troligen av fyra hushåll och de hade ett förråd var i loftboden.

Backstugan Nain, Stensäter

Denna stuga härrör från tidigt 1700-tal och tillhörde Edsberga Västergård, Skattegården kallad. Stugan låg ½ km sydöst om Edsberga by. Det fanns fem stugor som hette Nain på Edsberga ägor, de hade tilläggsnamn liksom denna. Varför detta bibliska namn Nain använts är okänt.

Det är en ryggåsstuga eller sjuvarvsstuga som det även kallades eftersom den består av sju varv stockar och den åttonde är en bindstock där takstolarna fästes. Anledningen till detta var att om man bara byggde stugan sju varv hög så slapp man undan en viss skatt.

Dessa gamla stugor var vanligtvis täckta med torvtak. Trätak, som detta torp fått, förekom också ibland. Stugan innehöll ett rum och kök, jämte en garderob på varje långsida om rummet.

Till stugan hörde den lilla ladugården som ligger bredvid.
År 1996 fick Landeryds Hembygdsförening överta detta torp, samt torpet Ryttarhemmet på Blästad gårds ägor, av Linköpings kommun. Material från Ryttarhemmet användes för utbyte av murkna stockar när Nain byggdes upp i hembygdsparken. Stugans exteriör är bevarad, men interiören är förändrad och fyller funktion som vävstuga.

Åren 1903 -1926 bodde torparen Karl Fredrik Andersson med hustrun Karolina i Nain. De bodde dessförinnan i torpet Bergdalen som också ligger i hembygdsparken. Stugan var sommarstuga under senare delen av 1900-talet innan hembygdsföreningens övertagande.

Dalhemsboden

2005 nedmonterades denna loftbod i Tallboda. Boden fungerar som kaffestuga och invigdes den 6 juni 2008.

Boden kommer ursprungligen från gården Lilla Dalhem i Dalhem socken, kalmar län. Den flyttades 1958 till Tallboda för att fungera som kaffestuga utmed gamla Riksettan (E4). Med det passande namnet Dalhemsboden fungerar huset nu återigen som kaffestuga i Landeryds Hembygdspark.

Vagnslidret

1995 byggdes ett vagnslider för gamla vagnar, såsom oxkärra och tröskverk som föreningen fått överta.

Föreningen har två stora tröskverk varav det äldsta är från 1922. År 2009 byggdes vagnslidret till på längden.

Bogestad boden

Denna bod som är Bogestads Västergårds magasin övertogs av hembygdsföreningen 1988. Medlemmarna renoverade och inredde en samlingslokal och museum. Detta var föreningens första byggnad och invigdes 1991. På senare år har samlingslokalen inretts som bibliotek och här har styrelsen sina sammanträden.

På bilden syns till vänster Bogestad gårdarna som drivs av Landeryds Golfklubb och till höger syns hembygdsföreningens bod.

Blästad magasin under uppdatering

Magasinet vid Blästad gård övertogs av hembygds föreningen 2007. Föreningens syfte är att bevara huset på plats, det har restaurerats under 2008 och används som förråd.

Läs mer om restaureringen under projekt.