Landeryds kyrkbys ägor

Landeryds kyrkby bestod av fem gårdar. Komministergården, Flygelgården, Norrgården, Södergården och Docketorp. Vid Laga skifte i slutet av 1850-talet flyttades Norrgården ut och delades till två gårdar, Övre Norrgården och Nedre Norrgården och ägorna i hela byn skiftades lika. Ändringen av ägorna medförde även att de underlydande torpen bytte gårdar.

Linköpings kommun har under årens lopp uppköpt alla gårdar och marker, men alla gårdshusen har sedan friköpts.

Komministerbostället, Bostället, Komministergården

 

Gård där socknens komministrar bodde från 1600-talet till 1910, sedan arrendatorsbostad. Senaste mangårdsbyggnaden uppfördes med en våning 1733, andra våningen påbyggdes i början av 1800-talet. Gården revs i slutet av 1950-talet för att ge plats åt den nya kyrkogården. Gårdens gamla ladugård som låg vid nuvarande vändplatsen vid Landeryds kyrka revs 1907 och ersattes med den ladugård som ligger nere vid vägen vid nya Komministergården.

Nya Komministergården

Byggdes 1950. Friköpt från kyrkan 1993. Ladugården finns kvar men tillhör inte gården.

Landeryds Flygaregård, Flygelgården, MellangårdenFlygelgarden

 

Namnet Flygelgården tillkom i slutet av 1880-talet men kallades då även Mellangården, dessförinnan var det Flygaregården. Huvudbyggnaden var uppförd i början av 1800-talet. 1980 flyttade de sist boende i huvudbyggnaden och 1985 revs logen och i början av 1990-talet nedbrändes huvudbyggnaden samt flygelbyggnaden av räddningstjänsten. Området ägs av kyrkan och är ämnat för utbyggnad av framtida kyrkogård. Hembygdsföreningen undersökte i slutet av 1980-talet möjligheterna att bevara Flygelgårdens flygelbyggnad som hembygdsgård.

Flygelgårdens arrendatorsbostad

Byggt 1939, friköpt, adressen är nu Landeryds Flygelgård.

Landeryds Södergård, SörholmenSorholmen

Kyrkbyns sydligaste gård som bibehållit sin ursprungliga plats i kyrkbyn i alla tider. Namnet Sörholmen är det som förekommit mest ända sedan 1800-talets början, Landeryds Södergård har förekommit i vissa fall. Mangårdsbyggnaden är uppförd i mitten av 1800-talet. Ladugården är riven. En mindre bod anses vara den äldsta byggnaden på gården.

Landeryds Norrgård

Gård med två ägare. Den kallades även Östergården när den låg bredvid Flygelgården i kyrkbyn. Utflyttades vid laga skifte i slutet av 1850-talet och blev två gårdar.

Övre Norrgården

utflyttad gård vid laga skifte i slutet av 1850-talet. Nuvarande ägarens släkt har innehaft gården sedan 1845, över 160 år, det är rekordet i Landeryd för en bondgård. Nuvarande huvudbyggnaden byggdes 1880. 1930 byggdes ny ladugård.

Nedre Norrgården

utflyttad gård vid laga skifte i slutet av 1850-talet. Sommarbostad 1972-200?. Friköpt åretruntbostad. Ladugården fungerar som stall.

Docketorp

Kronogård fram till 1700-talet, därefter i privat ägo. Gamla huvudbyggnaden som troligtvis var en låg byggnad liknande Flygelgården, revs 1894 och ersattes med ny. Den tillhörande magasinsbyggnaden byggdes samtidigt. Stenmurar syns efter gamla ekonomibyggnader. Ny ladugård byggdes 1945. Ladugården fungerar idag som stall.

Sockenstugan

användes delvis till skolsalar.

Skolhuset, ”kyrkskolan” Landeryds Kyrkskola, Landeryds församlingshem

Byggdes på 1870-talet som skola och kantorsbostad. 1960 när Hjulsbroskolan byggts ändrades huset till församlingshem.

Fattigstugan, Ålderdomshemmet, Västergården

Byggdes efter skolstadgans införande 1842 och fungerade som kombinerat fattighus, skola och lärarbostad. När kyrkskolan byggdes flyttade skolverksamheten dit. 1929 byggdes fattigstugan om till ett modernare ålderdomshem och fungerade som så till 1969. Privatbostad, kallas numera Västergården.

Mellangården

Ligger mellan församlingshemmet och ålderdomshemmet, byggdes på 1920-talet som skolhus med kommunalrum, bostad och slöjdsal. Numera privatbostad.

Soldattorp 110, Holmlyckan, Stora Holmlyckan

fanns 1789, underlydande Sörholmen. Enbart år 1861 kallat Stora Holmlyckan. Sommarbostad. Nr 37 i Torpboken.

Soldattorp 111, Långkärr, Karlsro

Fanns 1789, underlydande Flygelgården med namnet Långkärr. 1927 flyttade Karl Gustav Karlsson in och döpte om huset till Karlsro. Numera åretruntbostad. Nr 31 i Torpboken där det även felaktigt kallas Skogstorp.

Soldattorp 112, Ryttarlyckan, Långkärr, Lönnsberg

Fanns 1789. tillhörde Norrgården. Kallat Ryttarlyckan i 1700-tals handlingar. Fram till mitten av 1800-talet kallades även detta soldattorp Långkärr, precis som Flygelgårdens soldattorp. År 1906 flyttade skomakare Lönn dit, då döptes huset om. Numera åretruntbostad. Nr 30 i Torpboken.

Soldattorp 22, Kullen

Fanns 1789, tillhörde Docketorp. När indelningsverket upphörde 1901 fick soldaterna möjlighet att friköpa sina torp då fick torpet namnet Kullen. Sommarbostad. Nr 29 och Nr 57 i Torpboken är samma torp.

Nystugan

På utjord i skogen, fanns 1789. Tillhörde först Komministergården men från 1861 Sörholmen. Gamla torpet och ladugården rivet 1928(?) och ersatt med nytt hus som ombyggdes och moderniserades på 1960-talet. Nr 17 i Torpboken.

Lillstugan

Fanns 1789 på Docketorps ägor. Struken ur kyrkböckerna 1834 vilket borde bero på att det rivits.

Sandstugan, Sand

Fanns 1789. Kallades Sand på häradskartan 1877 och troligtvis även så i folkmun. Tillhörde Sörholmen. Rivet på 1920-talet. Sommarstuga låg på platsen. Nu ligger nybyggd villa där??? Nr 39 i Torpboken.

Landerydssveden, Sveden

Fanns 1789. På Docketorps ägor mellan 1822-25 förkortades namnet till Sveden, inte att ihopblandas med granntorpet Sveden på Slattefors ägor. Fanns år 1900 men inte år 1910. Nr 49 i Torpboken.

Docketorps Grindstuga, Grindstugan, Smedstorpet

”Docketorps Grindstuga” nämns redan 1788. I husförhörslängden inte förrän 1831-1833. Sedan år 1839 nämns det som Smedstorpet. Rivet efter 1906. Nr 58 A i Torpboken.

Bergstugan, Bergsäter, Glänta

Torp, namnet tillkom någon gång mellan 1806-10 eftersom det låg vid ett berg, oklart om stugan fanns sedan tidigare. Tillhörde först Flygelgården men efter 1861 Sörholmen. Det låg på gränsen till Sörby och i slutet av 1880-talet kom det att tillhöra Sörby ägor med namnet Bergsäter. Namnet Glänta användes endast på häradskartan 1877. Rivet 1959 och ersatt med villa. Nr 19 i Torpboken.

Gläntlyckan, Stensätter, Stora Stensäter, Gläntan

Nämns första gången 1806-1810 med både namnet Gläntlyckan och Stensätter. Efter 1816 enbart Stensätter. Tillhörde först Norrgården men efter 1861 Sörholmen, då tillkom även tillägget Stora Stensäter. Sommarbostad 1938-85. Åretruntbostad därefter med namnet Gläntan. Har sista namnet hängt med i folkmun sedan början av 1800-talet tro? Nr 13 i Torpboken.

Labacken

Backstuga som nämns år 1806-1810 som ”en stuga Labacken på samfällda ägor”. Därefter på Docketorps ägor. Nämns sista gången mellan 1832-39, rivet därefter.

Hagstugan

Nämns i början av 1820-talet som ”en stuga” på Norrgårdens ägor mellan 1826-31 fick det namnet Hagstugan. Mellan 1832-39 ströks namnet under Norrgården och tillhörde istället Flygelgården. Stod tomt från slutet av 1880-talet, ströks ur kyrkböckerna i början av 1890-talet vilket troligtvis betyder att det rivits då, grunden finns kvar. Nr 38 i Torpboken.

Ekelund, Eklund

tillkom mellan 1822-25 och tillhörde Docketorp. Redan 1826 kom det att tillhöra Sörholmen. Från år 1861 tillhörde det Komministergården och namnet ändrades till Eklund. Torpet flyttades 1906 till kyrkbacken bredvid komministergården för att bli arrendatorbostad, revs samtidigt som komministergården i slutet av 1950-talet. Nr 66 i Torpboken, felaktigt uppgivet som knekttorp.

Björkelund, BjörklundBjorklund

Torp som tillkom 1839 på Norrgårdens ägor. Från 1846 kallat Björklund, tillhörde Docketorp från 1861. Finns kvar som sommarbostad, dock förfallen. Nr 50 i Torpboken.

Sandbacken

År 1843 nämns backstugan Sandbacken för första gången i husförhörslängderna, då på Flygelgårdens ägor. Från 1861 tillhörde den Norrgården och nämndes som tre stugor med samma namn ända till 1870 och sedan som två stugor till 1885. Det kan ha varit närliggande de stugorna utan namn ”Mor Karins stuga” och ”Mor Annas stuga” som också nämndes med namnet Sandbacken. Stugan Sandbacken revs 1911 och ersattes med en ny villa. En handelsbod startades samtidigt i ett uthus och drevs till slutet av 1920-talet. Nr 59 i Torpboken.

Gräslösa

Tillkom mellan 1851-56 på Sörholmens ägor, tillhörde Docketorp från 1861. Rivet omkring 1943. Nr 40 i Torpboken.

Berget, Lilla Holmlyckan

 

Backstuga som tillkom mellan 1846-50 som Berget på Docketorps ägor. Från 1861 tillhörde stugan Sörholmen och skrevs som ”Lilla Holmlyckan el. Berget”, efter 1876 enbart som Lilla Holmlyckan. Nämns 1896 men inte år 1900 vilket borde betyda att det rivits däremellan.

Lilla Stensäter

Tillkom 1861. Sista boende flyttade till Ålderdomshemmet 1932, vartefter stugan revs. Nr 14 i Torpboken.

Ängstugan

Låg vid järnvägsbron vid Stångån. Nämns 1864 till 1896 vartefter det troligtvis revs. Nu ligger en sommarstuga där. Nr 52 i Torpboken.

Skoglund, Skogstorp

Backstuga med namnet Skoglund som tillkom 1865 på Norrgårdens ägor, nämns ej efter 1890 vilket borde betyda att den rivits, ingen grund har hittats. Står som Skogstorp enbart på häradskartan 1877.

Fridhem

Backstuga byggd 1875 på Sörholmens ägor. Nr 18 i Torpboken, där även felaktigt kallat Gläntan.

Lugnet

Backstuga byggd 1878 på Sörholmens ägor. Sommarbostad i mitten av 1900-talet, moderniserad åretsruntbostad. Nr 15 i Torpboken.

Hamra

Byggt 1885 som Landeryds första lanthandel. Handeln upphörde 1911. Ser ut idag som det gjorde när det byggdes. Nr 55 i Torpboken.

Dockulla, ”Hjulsbrovarvet”, ”Båtvarvet”, ”Varvet”, ”Tegelbruket”

Här låg ett tegelbruk på Docketorps ägor omkring 1890-talet till 1910-talet. ”Varvet” påbörjades 1931, bostadshuset Dockulla byggdes 1932 på Docketorps ägor. Varvet upphörde 1948. Därefter Hjulsbro Såg & Hyvleri till 1959. Nr 54 i Torpboken.

Dockebo

Byggt 1936 på Docketorps ägor. Smedjan vid Dockebo byggdes redan 1934. Nr 58 B i Torpboken.

Roshyddan

Villa byggd år 1938 på Övre Norrgårdens ägor. ”Byggd på bästa potatisåkern” enligt Johansson i Övre Norrgården.

Mor Annas stuga

Stuga utan namn som låg vid ett berg vid Sandbacken på Norrgårdens ägor. Kallas till detta namn efter änkan Anna Lena som bodde där kring sekelskiftet. Rivet efter 1916. Nr 60 i Torpboken.

”Mor Karins stuga”

Okänd stuga vid Sandbacken, enbart enligt folkmun. Rivet. Nr 61 i Torpboken.

”Wigesbacken”

Okänd stuga, enbart enligt folkmun. Rivet. Nr 64 i Torpboken.

”Kransbacken”, ”Kratzbacken”

Okänd stuga, enbart enligt folkmun. Rivet. Nr 65 i Torpboken.