Slattefors herrgårds ägor

Slattefors forna ägor ligger öster om Stångån inom Bankekinds häradsdel. Vid en fors i Stångån ligger gården som nämns under 1400-talet som Forsa. I början av 1500-talet kom Forsa att tillhöra släkten Slatte och då blev det Slattefors. Släkten Slattes tid på Slattefors tog slut 1761. Närliggande Lund och Uggletorps ägor kom att tillhöra Slattefors.

Östergötlands Landshövding 1817-1825 Carl von Nieroth ägde och bodde på Slattefors 1818-1823. Sistnämnda år blev greve Bielke på Sturefors i Vist ägare till Slattefors och Sturefors äger än idag skog och mark. Gården och vissa torp har avstyckats och försålts.

1718 byggdes nuvarande huvudbyggnaden och den norra flygeln som brann 1986 och ersattes av en ny byggnad. Den södra flygeln byggdes under Nieroths tid, han byggde även en andra våning på huvudbyggnaden som fram till dess hade varit i ett plan.

Av det gamla vackra ladugårdskomplexet kvarstår inte mycket. Ladugården och loge brann nämligen ned 1988. Vagnslidret kallat ”Långholmen” står kvar, magasinet flyttades 2006 in i herrgårdsparken och den gamla smedjan på kullen är en ruin. Kvarnen i forsen revs 1960 och ersattes av ett kraftverk. Växthusen som fanns vid gården under 1900-talets början försvann på 1940-talet.

Ekbacken, Ekebacken

Torp/ backstuga som troligtvis tillkom 1792 när torparen Eric Gustafsson med familj flyttade dit. Det var en ryggåsstuga med jordgolv. Mellan åren 1822-1850 stavades namnet Ekebacken. Stugan revs efter 1926 men före 1933. Nr 69 i Torpboken.

Granbacken

Stugan fanns 1789. Den revs efter att änkan Anna Maja Jansdotter dog 1812. Stugans läge är okänt, men namnet tyder på en granbeväxt plats.

Hagtorpet, ”Smatten”Hagtorpet

Hagtorpet fanns 1789. På tomten låg två stugor. Den ena som låg framför till vänster om den nu befintliga stugan är riven sedan länge och endast grunden syns innanför stengärdesgårde. Norr om tomten låg ladugården som även den bara är en stengrund kvar av. I kyrkböckerna har namnet Hagtorpet alltid använts men i folkmun har torpet hetat ”Smatten”. På häradskartan 1877 nämns torpet som Smatten. Namnet Smatten har blivit det officiella efter att torpet sedan mitten av 1900-talet har varit sommarstuga. Sedan slutet av 1990-talet står torpet som ett ödetorp med Sturefors som ägare. I torpboken antyds att det rivna torpet skulle ha hetat Hagtorpet och det kvarvarande torpet hetat Smatten, men så är inte fallet utan de hette Hagtorpet båda två, men kallades ”Smatten”. Nr 44 och 45 i Torpboken.

Hultet

Torp/backstuga som fanns 1789. En och samma släkt innehade Hultet från 1842 till 1970-talet vartefter de använde stugan som sommarstuga ett tag. Är numera friköpt åretruntboende. Nr 32 i Torpboken.

Humpen, Soldattorp 113, Ryttaretorp

Slattefors soldattorp, år 1789 kallat Ryttaretorp, som låg bredvid Månestads två soldattorp. Tre soldater under 1800-talet hade namnet Fors. Sommarbostad från 1964. Revs 1986 och ersattes av en ny villa med namnet Ekenhill. Nr 77 i Torpboken.

Humpen, Klockarehumpen, Klockarhumpen, Humpestufva

Stugan omnämns i Landeryds födelsebok 1751 som Humpestufva(Humpstugan). Hette enbart Humpen 1789. Ordet hump var ett annat ord för ägomark en bit ifrån de andra ägorna, även kallat för en utjord. Det var precis vad Humpen var, en utjord till Slattefors. Stugan låg på en kulle vid korsningen Vårdsbergsvägen och vägen mot Landeryds kyrka. Korsningen benämns i folkmun än idag som ”vid Humpen”. I kyrkböckerna nämndes inget annat namn än Humpen. Däremot på häradskartan skrivs namnet Klockarhumpen, det var även det namn som användes i folkmun. Vad namnet kommer utav är okänt, då ingen person titulerad som klockare bott där. Stugan på kullen ersattes 1986 av en ny villa med namnet Klockarhumpen som adress. Nr 78 i Torpboken.

en stuga vid Humpen

Ytterligare en stuga enbart nämnd som ”en stuga vid Humpen” nämns från år 1865. Redan 1815 och 1822 nämns däremot ”en särskild stuga” vid Humpen. Om det är samma stuga är oklart. Den som nämns från 1867 revs någon gång efter 1958 och låg nedanför kullen närmare korsningen. I något av husen vid Humpen skulle det enligt uppgift ha varit vägkrog och postryttaruppehåll. Inget tyder på detta i kyrkböckerna, men med stugans läge bredvid vägen skulle det kunna stämma. Nr 78 i Torpboken.

Lundsgata, Lundsgatan

Torpet fanns 1789. Rivet efter 1826 då smeden Mjölman med familj flyttade och torpet inte nämns därefter. Torpets läge är okänt, men namnet tyder på att det låg längs gamla vägen mot Lund.

Löfsäter, Lövsäter

Arbetaren Karl Fredrik Johansson, tidigare rättare på Slattefors, med hustrun Johanna Fredrika Björk flyttade in i den nybyggda backstugan i november 1875. Omkring 1902-03 revs torpets ladugård och en ny uppfördes. Även den nya ladugården är riven och endast grunden syns. Numera sommarstuga som ägs av Sturefors. Nr 43 i Torpboken.

NybyggetNybygget

Torp med ladugård. Fanns redan 1789. 1962 upphörde jordbruket och åkern planterades igen med gran. Sista boende flyttade ut i början av 1980-talet. Stugan fungerade som sommarstuga till 2003, numera förfaller den som ödetorp. Ägs av Sturefors. Nr 47 i Torpboken.

Plöjan, Plöja

Nämns första gången 1814 då torparen Johan Andersson med hustrun Anna Maja Jonsdotter flyttar in som förste boende. Torpet var sommarbostad från 1960-talet. En åretruntbostad byggdes 1987 bredvid huset. Torpet som är putsat finns kvar, dock förfallet. Nr 68 i Torpboken.

Ryttarehagen, Ryttarhagen

Torpet fanns 1789. Torpet ströks ur kyrkböckerna då det brann ned år 1890, troligtvis sent på året. Släckningsmanskap rekvirerades från Slattefors, men innan den oxdragna brandsprutan kom fram, var torpet helt nedbrunnet. Den hemlösa familjen inhystes i Plöja. Idag finns endast en låg stenmur kvar på platsen. Nr 46 i Torpboken.

Skogsstugan

Torp som tillkom 1810 då förre soldaten Jonas Måne med familj flyttade in som första boende. Finns kvar som friköpt sommarbostad. Nr 48 i Torpboken.

Slattefors Anhalt, Banvaktstugan

Marken där hållplatsstugan ligger tillhörde förr Uggletorp gård vilket sedermera kom att ingå i Slattefors ägor. Huset där banvakten bodde byggdes 1901 av Östra Centralbanan Järnvägs AB. Hållplatsen drogs in 28 maj 1967. Såldes då som privatbostad.

Slattefors slusstation

Byggdes 1870. Bostad för slussvaktaren. Uthuset brann 1984 och ersattes med en ny byggnad.

Smedstorp

Torpet fanns 1789. Fram till 1811 bodde rättaren Måns Jönsson här, då han flyttade till gården. Anmärkning i 1811-1815 års kyrkbok när han flyttade: ”Brukas till gärden”. Namnet Smedstorpet skrevs in i kyrkboken även 1816, men utan boende, revs troligtvis därefter. Torpets läge är okänt, men troligtvis låg det i en åkerkant närmre gården.

Solberget

Torpet fanns 1789. Det nämns i kyrkboken 1816, men utan boende, revs troligtvis därefter. Läget är okänt, men namnet ger en aning om att det låg vid ett berg med solsida.

Statarbostad

Byggdes någon gång efter 1877 och innehöll lägenheter för tre statarfamiljer. Byggnaden brann ned 1917 och ersattes direkt med det nuvarande huset som också inreddes med tre lägenheter och en stor matsal. Har idag adressen Eklyckan.

Sveden ”Svéa”

Torpet fanns 1789. Torpets namn torde komma från det gamla ordet svedja, när man brände äng eller hagmark. Kanske var området en plats som svedjades förr och vars betydelse fick leva kvar i torpnamnet. Torpet  finns kvar som friköpt sommarstuga, men den gamla ladugården som ägs av Sturefors är ihoprasad sedan några år (uppgift 2007). Nr 42 i Torpboken. Det fanns ett granntorp på Docketorps utägor som också hette Sveden.

Tysklyckan, Tysklycka, TysktorpetTysklyckan

Torpet Tysklyckan fanns 1789. I kyrkböckerna har det alltid hetat Tysklyckan. Enbart på häradskartan 1877 kallat Tysktorpet. Från 1841 till 1908 bodde en och samma släkt i torpet. Finns kvar som sommarstuga ägd av Sturefors. Ladugården är en av de få torpladugårdarna inom Slattefors som fortfarande är ganska intakt. Nr 41 i Torpboken.

Ängtorpet, Ängen

Hette Ängen 1789, därefter Engtorpet till 1845 och därefter Ängtorpet. Fungerade som sommarbostad från 1945, numera friköpt åretruntbostad. Nr 67 i Torpboken.