Ullstämma ägor

Utdrag ur UV ÖST rapport 2007:24. Arkeologisk förundersökning av Ullstämma;

Ullstämma nämns i skrift 1317 som Vllastempnu, där stempnu är ett fornsvenskt ord, stämma, som betyder fördämning. En språkvetenskaplig utredning av namnet Ullstämma pekar på att den periodvis översvämmade sänkan norr om Övre Ullstämma är det landskapselement som ligger bakom ortnamnet och att det har funnits ett tillhörande dämme med vilket vattennivån har kunnat regleras.

Ullstämma är delat i två byar Övre Ullstämma och Nedre Ullstämma. Riksantikvarieämbetets analys av Ullstämma inför ny bebyggelse visar bland annat att Övre Ullstämma var en under medeltiden reglerad radby och att strukturen fortfarande delvis syns i dagens tomtgränser. Om Nedre Ullstämma tidigare legat i denna radby är oklart. Hursomhelst fanns det två obebyggda tomter i Övre Ullstämma på 1600-talet som motsvarar Nedre Ullstämmas andel i byns byamål (delningsgrund).”

Linköpings kommun köpte upp gårdarna i Ullstämma en efter en  för att skapa förutsättning för Linköpings expandering söderut.

Nergården i Nedre Ullstämma var sist att upphöra med djurhållning, det var 1982. År 1991 upphörde jordbruket och 1992 bebyggdes Ullstämmaområdet med villor och radhus.

Husen i byn nedre Ullstämma är delvis kulturmärkta, inget får ändras exteriört. Nergårdens speciella utseende härrör från en händelse i början av 1800-talet då det gamla 1700-talshuset beboddes av två brukare. Den ene ville bygga om huset och bygga det större, medan den andre inte ville det. Därav det annorlunda utseendet.

Skogaholm

Torpet Skogaholm tillhörde Övre Ullstämma Sörgård och låg vid en åker drygt två kilometer in i skogen från Ullstämma byn. Stugan byggdes omkring 1820-21. Namnet skrevs till en början som Skogeholm, men ändrades på 1850-talet till Skogaholm. Till torpet hörde en liten ladugård och en bod. Torpet stod tomt från 1913 till 1926 vartefter det monterades ned och flyttades till Sörgården som arbetarbostad. Torpets grund med trappsten finns kvar än idag i skogen, men åkern är bevuxen med en granplantering. En ängslada tillhörande Ullstämma fanns kvar bortanför torpstället till 1965 då den revs. Nr 100 i torpboken.

Ängstugan Jordtorp

Jordtorpet Ängstugan hade en tillhörande åkerlapp. Torpet fanns redan 1766 då det är inritat på en karta. Torpet revs efter 1889 då de sista boende flyttade ut. Stengrunden finns kvar. Nr 103 i torpboken. Båda Ängstugorna låg nära varandra.

Ängstugan Backstuga

Backstuga Ängstugan byggdes sannolikt 1857, den kan ha funnits tidigare (dock ej på karta 1841), men det året flyttar sockenskräddaren Ingvall dit. Torpet revs efter 1920 då siste boende flyttat ut. Stengrunden finns kvar. Båda Ängstugorna låg nära varandra. (I torpboken anges att det kanske även funnits ett tredje torp med namnet Ängstugan, men det har bara funnits två stugor) Nr 103 i torpboken.

Nyhagen

Nyhagen byggdes 1849 av torparen Carl Magnus Hammarström som dessförinnan bodde i tio år i torpet Skogaholm. Torpet låg väldigt nära torpet Ryttarhemmet på Blästad ägor. Mellan torpen gick gränsen mellan Landeryd och S:t Lars socknar. Torpet revs 1910, virket togs omhand av Gabrielsson i egnahemmet Lötaborg i Hjulsbro. Husgrunden finns kvar. Nr 117 i torpboken.

Hagalund

Torpet byggdes 1856. Torpet var sommarbostad 1979 till 1986 då det återigen blev åretruntbostad. Nr 119 i torpboken.

Ekbacken

Torp med ladugård. Byggdes 1874. Låg mot gränsen till Källsäter/Betanien på Ekholmens ägor. Huset finns med på karta 1947. Nr 147 i torpboken.

Ekdalen

Torpet byggdes okänt år, men finns markerat på häradskartan 1877 invid Vårdsbergsvägen granne med torpet Ekbacken. 1917 revs torpet och ersattes med ett nytt hus som byggdes lite mer norr om det gamla torpets läge. Stenfundament efter Ekdalens ladugård syns fortfarande idag i slänten mittemot Skogsvallen längs vårdsbergsvägen. Huset är ombyggt men finns kvar idag på adressen Alpstigen 30.

Grindtorpet

Omnämns i husförhörslängden 1789-1805. Okänt torp.

Dalhem

Torpet byggdes okänt år, men finns markerat på häradskartan 1877 invid Vårdsbergsvägen. Namnet Dalhem nämns inte i husförhörslängderna därför är det omöjligt att avgöra när torpet byggdes. Torpet revs och ersattes med en ny byggnad någon gång i början av 1900-talet. Nr 145 i torpboken.

Ryttaretorp, Lifgrenadjärtorp 115, ”Löten”

Torpet finns markerat på karta 1766. Var bostad för soldater för Ullstämma. Till torpet hörde en ladugård. Torpet fanns kvar 1905 då det var omnämnt i en ägostyckning, men revs sannolikt kort därefter. 1913 skedde ägostyckning av torpets tomt och då var det borta. Låg ungefär vid nuvarande Tallholmsvägen 121. Kallades ”Löten” i folkmun. Nr 146 i torpboken

Nybygget, ”Nykro”, ”Kroa”, ”Svängen”, ”Svängom”

Torpet är inte markerat på karta 1766, men år 1841. Vid sekelskiftet 1900 drevs krogrörelse här därav kallat ”Nykro” och ”Kroa”. Vistvägen svängde runt huset därav kallades huset även ”Svängen” och ”Svängom”. På andra sidan vägen låg en liten smedja. Vid torpet fanns ett stort hållstall med spiltor och plats att binda in nötkreatur. Djurägare, som kom söderifrån med sina djur, vilka gått långt och var trötta, kunde övernatta. Halva hållstallet revs i början av 1930-talet och resten omkring 1940. Torpet stod tomt från 1969. Det brändes ned tillsammans med smedjan 1975. Idag finns endast torpets syrenberså kvar vid cykelvägen. Nr 135 i torpboken.

Stensätter, Stensäter

Torpet nämns först i hfl 1806. Torpet friköptes 1916 av Carl Marcus Örtegren. Nuvarande adressen är Ullstämmavägen 1. Nr 122 i torpboken

Lillängen, Övre Lillängen Fredrikslund

Torpet fanns 1789. 1880 Flyttade daglönare Carl Fredrik Rosenblad dit och ändrade stugans namn till Fredrikslund. Torpet ombyggdes sedermera av smeden Gösta Franzén som flyttade in 1972. Nuvarande adressen är Ullstämmavägen 25. Nr 124 i torpboken.

Nedre Lillängen, Mellan Lillängen

Torpet var sannolikt en byggnad intill torpet Övre Lillängen. Torpet nämns inte efter 1878 vartefter det sannolikt revs.

Lenastugan

Torpet byggdes 1890 för änkan Lena Karlsson. Stugan hade först inget namn utan allmänt sades det bara ”Lena” eller ”Lenas ställe”, under 1900-talet fick stugan namnet Lenastugan. Linköpings kommun är ägare. Stugan står tom sedan 2006. Nr 125 i torpboken.

Minkfarmen

En minkfarm drevs från omkring 1937 fram till slutet av 1960-talet. En kontorsbyggnad fanns även. Allt revs i början av 1970-talet

Mariedal

1914 avstyckades denna tomt och ett litet rött hus uppfördes. 1939 ombyggdes huset och putsades. 1928 startade sonen i familjen, Sven Gustafsson, ett trädgårdsmästeri. Rörelsen såldes 1974 men fortsatte med ny ägare. På våren 1991 revs husen och det nya bostadsområdet Möjetorp byggdes.

Möjetorp

Möjetorp hörde först till Ullstämma men kom under 1800-talet att tillhöra Ekholmen, se mer under Ekholmen.