Landeryds Hembygdsförening i Linköpings kommun bildades den 19 mars 1982 i Hackeforsgården. Anledningen till föreningens bildande var intresset i en studiecirkel i Landeryds PRO med Margit Carlsson, Hjulsbro i spetsen. Föreningens syfte blev att dokumentera Landeryds historia, värna och vårda om bygdens kulturarv samt att föra detta vidare till kommande generationer.

Föreningens första styrelse bestod av ordförande Gunnar Rogestam, vice ordförande kyrkoherden Eber Thomasson, kassör Vitalis Karlsson, sekreterare Signe Hjälmdahl och som vice sekreterare Margit Carlsson samt Ragnar Berglund som ledamot.

Det första som gjordes var att bilda sju arbetsgrupper för att börja dokumentera bygden. Fotografering, bandinspelning och intervju, dokumentation av Ullstämma, dokumentation av de gamla egnahemmen, torpdokumentation, dokumentation av Slattefors samt industridokumentation.

Redan sommaren 1982 började man också att leta efter ett ställe som föreningen kunde ha som hembygdsgård. Första förslagen var torpet Skogsstugan vid Slattefors och kyrkans torp Hagen vid Stubbetorp. Foto: S-O Ericson

Ordförande Gunnar Rogestam och sekreterare (från 1983) Birgitta Ljungqvist. Foto: S-O Ericson

Föreningen anordnade träffar med föredrag och underhållning för medlemmarna samt vandringar i bygden.
vandring vid Slattefors 1984. Foto: S-O Ericson

"Torpgruppen" vid torpet Grönlöten 1984-85. Ragnar Berglund, Marita Ericson, Leif Johansson, Ragnar Johansson, Torsten Andersson, Vitalis Karlsson. Sittande: Sven-Olov Ericson, Allan Gustavsson, Kerstin Samuelsson. Foto: från S-O Ericson

I augusti 1984 hölls den första sommarfesten, då vid Knekttorpet i skogarna öster om Stubbetorp. Även 1985 hölls sommarfesten där. Foto: S-O Ericson

Från 1986 hölls sommarfesterna vid torpet Hagen, (se tidigare bild på Hagen) också i närheten av Stubbetorp. Foto: S-O Ericson

Torpinventering med skyltuppsättning. Här är det Ragnar Johansson, Sven-Olov Ericson och Vitalis Karlsson som sätter upp en skylt vid grunden för torpet Gräslösa. Foto: Ivan Gustavsson

1988 övertog hembygdsföreningen skötseln av ett mindre magasin vid Bogestad västergård där man hade fått husera äldre föremål sedan 1986. Samtidigt omhändertog Landeryds Golfklubb resten av byn och golfbanan anlades. Ett stort frivilligt arbete lades av medlemmar på att skapa ett hembygdsmuseum och renovera magasinet. 1991 invigdes museet där en mängd gamla redskap, möbler och andra gamla ting förvaras för framtiden. Föremålen är skänkta till hembygdsföreningen av generösa givare. I byggnaden är även inrymt en mindre möteslokal med bibliotek.

Våren 1991

Efter en del påtryckningar av hembygdsföreningen upplät Linköpings kommun 1991 fastigheten Smedjan vid Harvestad till hembygdsföreningen och arbetet med att rusta upp byggnaden började. Taket renoverades och murarna som hade kanat ut mot Bogestadvägen rätades upp. I byggnaden iordningställdes den gamla smedjedelen och vartefter en samlingslokal. Foto: S-O Ericson

Våren och Sommaren 1991

Efter övertagandet av Smedjan började planerna på en hembygdspark. En åkerlapp öster om Smedjan var ett önskemål från föreningen och Linköpings kommun påskyndade hjälpsamt en detaljplan för platsen för att kunna göra det till en hembygdspark. En torpmiljö med torp och uthus ville föreningen uppföra och genast började medlemmarna att röja upp den igenvuxna åkerlappen. Foto: S-O Ericson

I augusti 1991 förbereddes den första sommarfesten vid "hembygdsparken" vid Smedjan. Chokladhjul och lotteristånd byggdes upp. (Nuv. ordf. Jocke Johansson står i mitten på vänstra bilden). En scen byggdes under den stora eken som synes av den högra bilden. Lasse Ström som var konferencier hade tillverkat och skänkte skylten med texten "Hembygdsparken" som hänger på scenen på bilden och som idag hänger på Smedjan. Foto: S-O Ericson

Hösten 1991. Ett par ekar som växte kritiskt nära inpå Smedjan fick ge vika under hösten. Foto: Sven Olsson

Vintern 1991-92.

Ordföranden Filip Bruhn med fru Dora och vice ordföranden Sven-Olov Ericson med fru Marita besiktigar en loftbod vid Långbromon i Rejmyre. Blir denna månne passande som bod i blivande hembygdsparken? Foto: S-O Ericson

Tidig vår 1992

Ordförande Filip Bruhn framför Smedjan. Lutad mot en av ekstubbarna. Foto: Olle Ström, Östgöta Correspondenten. Det var Filip som först tog upp tanken på att göra något åt Smedjan.

Folke Karlsson och Sven-Olov Ericson visar den rasade smidesfyren i Smedjan.

Foto: Olle Ström, Östgöta Correspondenten.

Våren 1992. Nedmontering av loftboden i Rejmyre.  Alla stockar lastades på lastbil för transport till Smedjan. Stockarna lossades på den plats som torpet Bergdalen numera ligger. Foto: S-O Ericson

Sommaren 1992

Sommaren 1992 skänktes en örtagård till föreningen som hämtade de 130 växterna vid ett sommarställe vid Loftahammar.

Foto: S-O Ericson

Sommaren 1992

På sommaren flyttades Harvestad klockstapel från sin plats vid Harvestad gård magasin. Det var det första byggnadsverket som stod "färdigt" i hembygdsparken. Stenarna som stolparna vilar på kommer från Flygelgårdens ladugård som låg bredvid Landeryds kyrka. Hembygdsföreningen rev och plockade material från den ladugården våren 1992. Foto: S-O Ericson

Vintern 1993.

Hembygdsförening tog kontakt med Länsarbetsnämnden som i projektet Hembygdsparken Harvestad lät arbetslösa vara med att bygga upp en hembygdspark. Hembygdsparken byggdes till stor del med hjälp av den höga arbetslösheten som fanns då i början av 1990-talet. Hembygdsentusiaster och ALU-arbetare, som det då hette, arbetade sida vid sida. Foto: S-O Ericson

Loftboden var på gång att börja resas när en liten skalbagge satte stopp för bygget. Hembygdsföreningen samlade Landshövding Rolf Wirtén, länsantikvarier, kommuntjänstemän och media för att få ett uttalande om varför hembygdsföreningen inte kunde leva i samförstånd med denna skalbagge som huserade i skogen bakom parken. Landshövdingens svar blev att han inte såg något problem i det hela. Sen var det löst. Foto: S-O Ericson

Foto: S-O Ericson

Ordförande Filip Bruhn och vice ordförande Sven-Olov Ericson vid loftboden i början av 1993. Foto: Sven Olsson

Våren 1993.

utsättning av grunden i hembygdsparken till torpet Bergdalen.

Foto: S-O Ericson

Sedan fortsatte det i rask takt med byggnader. Även vandringsleder genom bygden iordningställdes. 1994 invigdes Landeryds Hembygdspark av landshövding Rolf Wirtén. Skapandet av hembygdsparken har fortsatt sedan dess med uppförandet av flera byggnader. Hembygdsparken ägs sedan 1998 helt av Landeryds Hembygdsförening som driver den helt ideellt.

Fortsättning följer.....