Namnet är efter villan Alphyddan som var det första huset som låg i detta område. Norra delen av Alpstigen var det första området med samlade villor i Hjulsbro samhälle och tillkom liksom vägen på 1940-talet.

Aspeliden

Tillkom på 1970-talet och har sitt namn besläktat med den något äldre vägen Lindaliden.

Har sitt ursprung i egnahemsgården Aspnäset som låg i närheten av vägens början på en ekbeklädd kulle. Största delen av vägen går över gården Aspnäsets gamla markområden och tillkom på 1970-talet. 

Planerades först att ansluta Hjulsbrovägen med Kvinnebyvägen genom skogen, men blev bara en återvändsgata. Vägen tillkom för sommarstugebebyggelse i slutet av 1940-talet, namnet tillkom på 1970-talet med villabebyggelsen.

Tillkom i slutet av 1940-talet kring sommarstugebebyggelse i området. Namnet fick den när villabebyggelsen växte fram på 1970-talet.

är den södra delen av den riktigt gamla landsvägen till Linköping förbi Ekholmen gård. När Föreningen Egna Hem styckade markerna 1901 började man kalla vägen för Ekholmsvägen. Det namnet antogs som vägadress på 1950-talet. Sitt nuvarande namn fick vägen efter gården Ekdalen som dock ligger vid Alpstigen. I vägens slut fortsätter Kvinnebyvägen i den gamla landsvägens sträckning.

Är uppkallad efter egnahemmet Ekeborg som låg norr om vägens början. Vägens första del som är ganska brant ansluter till Hjulsbrovägen. Den delen tillkom 1904 som uppfartsväg till egnahemmet Framnäs.

Den nuvarande, tar vid där Lövingsborgsvägen upphör och sträcker sig över Brokindsleden in  över gamla sockengränsen mot S:t Lars. Tillkom i samband med bebyggelsen av hyreshusen 1970-72. En del av vägen (mellan Lövingsborgs- och Kvinnebyvägen) följer den ursprungliga landsvägen Ekholmsvägen

Tillkom i början av 1970-talet och fick sitt namn efter villan Ektuna som dock ligger i östra delen av Lövsbergsvägen. Villaområdet längs Ektunavägen ligger på det område som betecknas som ”Stoor ängen” på en 1700-talskarta över Ekholmen. Det var en blöt plats innan den dikades ut på 1800-talet, obebyggd till 1972.

Vägen anlades längs Stångån 1902 för att ansluta till alla nya egnahem. Vägen kallades först för Egnahemsvägen. Vid en beskrivning av ett egnahem i en Egnahemstidning från 1903 står att läsa: ”Strax nedanför gårdsplanen går nya vägen, som säkerligen blir en af de vackraste i Linköpings närhet”. Vägens sträckning ritades in från Vårdsbergsvägen till dagens Jakobsdal, ca 2,1 km varav den från söder har en spikrak sträckning på 1,2 km. Hjulsbrovägens fortsättning söder om Vårdsbergsvägen tillkom när bebyggelsen på Holmenområdet tillkom i början av 1950-talet. När vägarna i samhället ordnades med namn omkring 1961 fick hela vägen namnet Hjulsbrovägen. I dag är vägen delad och den raka sträckningen heter Hjulsbrovägen och den norra delen heter Uvebergsvägen.

Går över gamla sockengränsen in i S:t Lars socken. Den tillkom i slutet av 1930-talet och ingick från 1950-talet i Jungfrubergsvägen. På 1970-talet fick den sitt nuvarande namn efter villan Granelid som ligger på S:t Lars sida om sockengränsen.

Förband Hjulsbrovägen med Jungfrubergsvägen då den tillkom på 1950-60-talet och hade samma namn som sistnämnda väg. På 1970-talet delades vägen av och denna del som ansluter mot Hjulsbrovägen (numera Uvebergsvägen) fick namn efter en villa vid vägens början, Grangården.

Har samma sträckning som den fick när den byggdes 1903 från Vårdsbergsvägen fram till egnahemmet Holmen, därav namnet. Egnahemmet ligger fortfarande i slutet av vägen, vars sista 50 meter nu endast är gångbana. Övriga vägar vid Holmenområdets bebyggelse slutar alla på ”holmsvägen” och föregås av Al-, Björk-, Gran-, Lönn-, Pil-, Ring-, Rönn- och Tall-. De tillkom omkring 1961.

Namnet kommer från egnahemmet och cafeét Ekhyddan som ligger vid den korta vägsnutten som fick sitt namn på 1960-talet.

Tillkom på 1950-60-talet och ingick i Jungfrubergsvägen. Den anslöt mot Hjulsbrovägen, men vägen delades på 1970-talet och den del som ansluter mot Jungfrubergsvägen fick namn efter villan Hällebo.

Är namnet på den nordligaste delen av den gamla landsvägen som gick förbi Ekholmen gård. Namnet tillkom troligtvis på 1950-talet och är uppkommet efter det berg som ligger mellan Brokindsleden och Jungfrubergsvägen, Jungfruberget.

Sträcker sig två kilometer och tillkom på 1970-talet och har fått sitt namn efter ett egnahem. Men namnet har förvanskats en del då Gärdala stavades med ”g”. Egnahemmet Gärdala låg vid nuvarande Ekholmsvägen, mellan vårdcentralens parkering och macken.

Hette tidigare Kanalstigen. Det namnet hade sitt ursprung i kanalen med Hackefors sluss straxt nedanför backen. Vägen tillkom på 1960-talet, men delen som ansluter mot Hjulsbrovägen är egnahemmet Ekströmmens gamla uppfartsväg. Nuvarande namnet tillkom på 1970-talet.

Är en vidsträckt väg med många "tarmar" som tillkom på 1970-talet. Den följer till största delen den gamla landsvägen förbi Ekholmens gård, gamla Ekholmsvägen. Ur historisk synpunkt kan tyckas att vägens namn är felplacerat eftersom Ekholmen gård låg vid det område som idag kallas Kvinneby med Kvinnebyvägen. Och Kvinneby gård låg vid det område som kallas Ekholmen med Ekholmsvägen. Det borde ha varit tvärtom.

En del av denna väg och en del av Ekeborgsvägen utgör tillsammans en väg som tillkom 1904 till egnahemmet Framnäs. Vägen fick sitt namn när villabebyggelsen växte fram i området på 1960-talet.

Har anor från 1700-talet. Den har så gott som samma sträckning som den alltid haft från gamla landsvägen (nuv. Ekdalsvägen) över backen vid gamla Missionshuset till de båda torpen Källsäter. De 1930-tals villor på Lövsbergsvägen som ligger närmst gamla Missionshuset på Källsätersvägen hade också adressen Källsätersvägen när de byggdes.

Är uppkallad efter ett mindre hus med namnet Lindalid. Från Hjulsbrovägen upp till huset tillkom vägen på 1930-talet och fick sitt namn på 1960-talet, 1970 byggdes villor utmed vägen.

Tillkom 1968 då Vårdsbergsvägen ändrades och fick sin nuvarande sträckning genom samhället. Namnet kommer av egnahemmet Lötaborg som ligger på höger sida i slutet av vägen.

Påminner oss om egnahemmet Lövingsborg som låg i området längs vägen. När vägen byggdes på 1970-talet förband den Kvinnebyvägen med Hjulsbrovägen. Nu delar den Kvinnebyvägarna och övergår i Ekholmsvägen, men ansluter fortfarande till Hjulsbrovägen. Vägen är enbart förbindelseväg och har inga adresser utmed.

Byggdes liksom villaområdet på 1970-talet och uppkallades efter egnahemmet Lövsberg som dock låg på andra sidan av Brokindsleden. felaktig placering av namnet kan tyckas. Lövsbergsvägen ligger till största delen på egnahemmet Fridensborgs ägor. 1930-talsvillorna i östra delen av Lövsbergsvägen tillhörde tidigare Källsätersvägen.

Samhällets enda gata. Den ca 200 meter långa gatan tillkom 1902 när egnahemmen byggdes där. När samhället ordnades med vägnamn på omkring 1961 fick den namnet Åkerslundsvägen efter egnahemmet Åkerslund. Detta namn utbyttes till Mjölnaregatan okänt årtal och åsyftar den gamla mjölnartraditionen i Hjulsbro.

En kort vägbit som fick sitt nuvarande namn på 1970-talet. vägens anslutning till Hjulsbrovägen är nästan på samma plats som egnahemmet Stenstorps uppfartsväg var.

En kort vägsnutt som tillkom i mitten av 1940-talet. Den bevarar namnet på    den gamla gården Möjetorp, som ligger ovanför på en kulle.

Är en väg som byggdes när den nya villabebyggelsen växte fram i området på 1970-talet.

Vägsträckningen tillkom redan 1903. Den gick då från landsvägen (Vårdsbergsvägen) upp till egnahemmen Solgård och Klippan. När vägnamnen introducerades räknades vägen som en fortsättning på Åkerslundsvägen även att landsvägen skiljer de båda vägarna åt. Namnet ändrades sedermera till Mjölnaregatan och från 1980-talet heter vägen Spiksmedsvägen efter den industriverksamhet som funnits i samhället.

Längs Stångån åsyftar på egnahemmet Stenstorp som låg ovanför vägens norra ände. Den tillkom i slutet av 1960-talet.

Förbinder Västra Strandvägen med Hjulsbrovägen och tillkom på 1960-talet.

Tillkom på 1960-talet. Den förband då Hjulsbrovägen med Ekdalsvägen. På 1970-talet klipptes vägen på mitten och vägen som ansluter mot Ekdalsvägen fick istället namnet Ekringen. Sätervägens namn är en del av egnahemmet Hellsäter. Den del av vägen som bytte namn till Ekringen var tidigare gården Hellsäters ägogräns mot söder. Sätervägen går över egnahemmet Framnäs tidiga ägor.  

Tillkom 1984 då villabebyggelsen började byggas i backen. Den förlängdes 1990 och svängde ned längs ån. Den första delen av vägen från Hjulsbrovägen följer den väg som gick till Tråddrageri- och Spikfabrikens disponentvilla och byggdes omkring 1907. 

Är den norra delen av gamla Hjulsbrovägen och sträcker sig från Hackefors sluss till Brokindsleden. Den har fått sitt namn efter fornborgen Uveberg som ligger vid vägens högsta punkt.

Följer mestadels den sträckning som den haft i många hundra år. Namnet har den eftersom den börjar och slutar i Vårdsberg och i andra änden mötte förr en stor vägkorsning vid Ullstämma. Störst förändring på vägen har skett då nya bron i Hjulsbro byggdes 1951 och man slapp den besvärliga passagen över bron vid slussen. Från Hjulsbrobron gick sedan vägen längs det som idag är en cykelbana upp till nuvarande Lötaborgsvägen för att sedan svänga ned till nuvarande Vårdsbergsvägen efter att ha passerat köttaffären (Lötaborgsvägen 1). Nuvarande sträckningen genom samhället fick Vårdsbergsvägen 1968.

Har en motsvarighet på andra sidan ån närmre Hackefors, Östra Strandvägen. Vägen tillkom på 1960-talet.

Anlades delvis 1929 och delvis 1931 då villor byggdes vid vägen. Den fick namnet efter fabrikens arbetarbostad Änggården som ligger i anslutning till vägens infart från Hjulsbrovägen.