Edsberga ägor

Edsberga är Landeryds sydvästraste by. Byn som ligger på en kulle består av tre gårdar. Det naturbeskrivande namnet är av väldigt gammal art. En teori om namnet är att när Edsbergakullen låg i skärgården till Ancylussjön omkring 7.500 år -5.500 år f.kr. så uppkom namn på Ed/ede vid platser där människor som färdades vattenvägen kom fram till land och fick gå till fots. Berg syftar till förhöjningar, inte berg som vi förknippar det idag. Edsberga, alltså ungefär, kullen där man fick gå till fots.


Gård som under många år tillhörde svenska staten, Kronan, vilket märks på de olika namn som förekommit i folkmun. Rätt namn som användes mest var Bostället, men Kronogården var också flitigt använt. Bränngården var ett öknamn som uppkom efter att gården brunnit 1804 och det hänger med än idag.

Edsberga Boställe. (källa Gods o Gårdar 1939). Postadr.: Linköping. Tel. 1 B Hjulsbro. Areal: Total 81,5 har, därav 40 åker, 41,5 skogs- o. hagmark. Tax.-v. 57.500. Jordart: Ler- o. dungjord. Skogsbest.: Barrskog. Manbyggn. c:a 200 år gammal. Ekonomibyggn. uppf. omkr. 1925. 5 hästar, 15 kor, 10 ungdjur, svin till husbehov. Traktordrift. Äg.: Kungl. Domänstyrelsen. Arr.: Karl Sigfrid Jonsson f. 1880.


Edsberga Frälsegård, Östergård och Mellangård. (Källa: Klipp ur Gods o Gårdar 1939). Postadr.: Linköping. Tel. 9 Hjulsbro. Areal: Total 105 har, därav 30 åker, 67,5 skog, 7,5 kultiv. betesmark. Tax.-v. 34.200, exkl. skogsmarken. Jordart: Dung-, ler- o. mossbl. jord på lerbotten. Skogsbest.: överv. barrskog. Manbyggn. uppf. i 2 våningar. Ekonomibyggn. uppf. i början av 1900-talet, svinhus 1920. 4 hästar, 1 unghäst, 1 tjur, 15 kor, 10 ungdjur, 10 svin, 50 höns. Arealen rördikad enligt plan. Gården arrend. sedan 1928 av nuv. brukaren. Äg.: Greve Th. G. Bielke å Sturefors. Arr.: Robert Jonsson f. 29/3 1890. Son till lantbrukare Melker Jonsson o. h. h. Karolina f. Svensson.


Edsberga Västergård. ((källa Gods o Gårdar 1939). Postadr.: Linköping. Tel. 12 Hjulsbro. Areal: Total 80,9 har, därav 34 åker, 37,5 skog, 6 kultiv. betesmark, 2 tomt o. trädg., 1,4 övr. mark. Tax.-v.52.400. Jordart: Dung-, ler- o. mulljord. Skogsbest.: Överv. barrskog. Manbyggn. uppf. 1905, moderniserad 1921 o. 1936, inredd med vattenledning 1921 samt elektrifierad 1936. Arbetarbostäder moderniserade 1938. Ekonomibyggn. om- o. tillb. samt moderniserade 1917. 1939 anskaffades Alfa Lavals mjölkningsmaskiner samt en kylmaskinsanläggning. Arealen täckdikad. Gården till släkten 1890. Nuv. äg. tillträdde 1908 samt arrend. sedan 1932 Edsberga Kronogård om 40 har, tax.-v. 57.500. Å båda gårdarna drives avelsuppfödning av renrasiga o. reakt.-fria nötkreatur av S. R. B.-ras. Avelsdjur säljas i mån av tillgång. Äg.: Karl Sigfrid Jonsson f. 9/2 1880. Gift 08 med Alma Augusta f. Johansson.  Fosterdotter Marianne f. 15.Äg.: Ordf. i komm.-nämnd. o. pens.-nämnd., överförmyndare. Genomgått Lunnevads folkhögskola



Backstugan Nain, Stensäter ((numera Landeryds Hembygdsparks Vävstuga). Denna stuga härrör från tidigt 1700-tal och tillhörde Edsberga Västergård, Skattegården kallad. Stugan låg ½ km sydöst om Edsberga by. Det fanns fem stugor som hette Nain på Edsberga ägor, de hade tilläggsnamn liksom denna. Varför detta bibliska namn Nain använts är okänt. Det är en ryggåsstuga eller sjuvarvsstuga som det även kallades eftersom den består av sju varv stockar och den åttonde är en bindstock där takstolarna fästes. Anledningen till detta var att om man bara byggde stugan sju varv hög så slapp man undan en viss skatt. Dessa gamla stugor var vanligtvis täckta med torvtak. Trätak, som detta torp fått, förekom också ibland. Stugan innehöll ett rum och kök, jämte en garderob på varje långsida om rummet. Till stugan hörde den lilla ladugården som ligger bredvid. År 1996 fick Landeryds Hembygdsförening överta detta torp, samt torpet Ryttarhemmet på Blästad gårds ägor, av Linköpings kommun. Material från Ryttarhemmet användes för utbyte av murkna stockar när Nain byggdes upp i hembygdsparken. Stugans exteriör är bevarad, men interiören är förändrad och fyller funktion som vävstuga. Åren 1903 -1926 bodde torparen Karl Fredrik Andersson med hustrun Karolina i Nain. De bodde dessförinnan i torpet Bergdalen som också ligger i hembygdsparken. Stugan var sommarstuga under senare delen av 1900-talet innan hembygdsföreningens övertagande.