Landeryds Hembygdspark

LHF-banner_800x157

Se kartbild – Landeryds Hembygdspark 

Hur Landeryds Hembygdspark kom till, pdf

Entusiaster i Landeryds Hembygdsförenings hade länge letat efter en plats för en egen hembygdsgård när övertagandet av Smedjan, Harvestad skedde 1991. Planerna på att skapa en trivsam plats vid Smedjan, en hembygdspark, fortskred snabbt efter tillträdet. 1992 skedde första flytten till platsen. Det var klockstapeln från närliggande gården Harvestad som ställdes upp på backen.  

I augusti 1991 fick hembygdsföreningen en förfrågan om att överta en örtagård om 130 växter som fanns vid ett fritidshus i Valdemarsvik Så skedde och förflyttning av växterna var det första som gjordes i det som skulle bli hembygdsparken. Tre äppleträd planterades i slutet av maj 1995. Örtagården är ett omtyckt och av besökare välstuderat inslag i hembygdsparken.

Kontakt togs 1993 med Länsarbetsnämnden som i projektet Hembygdsparken Harvestad lät arbetslösa vara med att bygga upp en hembygdspark. På en åkerlapp ovanför bergsknallen vid Smedjan arbetade Linköping kommun hjälpsamt fram en detaljplan för området. Hembygdsparken byggdes till stor del med hjälp av den höga arbetslösheten som fanns då i början av 1990-talet. Hembygdsentusiaster och ALU-arbetare, som det då hette, arbetade sida vid sida med att renovera smedjan, montera ned byggnader, flytta och montera upp dem. Sammanlagt under åren 1993-1997 var det ett 70-tal arbetslösa personer som jobbade några månader var med hembygdsparken.

7 juni 1998 invigdes torpet Nain i hembygdsparken och den 6 juni 2008 invigdes kaffestugan Dalhemsboden av landshövding Björn Eriksson. Hembygdsparken är tänkt som ett område där ung som gammal kan samlas till olika evenemang och sammankomster samt i förevisande syfte visa hur man levde och verkade förr i tiden. Hembygdsparken är en rofylld plats som är öppen året om att njuta av för alla.

Minneststenen över Patron Ivar Samuelsson på Harvestad gård.1956 donerades gården till Hushållningssällskapet Minnesstenen restes då i parken vid Harvestad gård. 1975 försålde sällskapet gården till Linköpings kommun varefter stenen kom att bli nedtagen och liggandes vid gårdens magasin. På hembygdsföreningens initiativ, med Linköpings Kommuns och Hushållningssällskapets stöd, flyttades stenen av föreningens medlemmar till Hembygdsparken år 2002. Marken häromkring tillhörde Harvestad varför placeringen bredvid Harvestads klockstapel kändes rätt. Här kan Patron Samuelsson blicka ut över sina forna ägor. Bronsplaketten med porträtt av Ivar Samuelsson skapades av konstnären Astri Bergman-Taube. Hennes signatur syns i nedkanten av porträttet. 

Kvarnstenen som ligger bredvid minnesstenen i hembygdsparken kommer från Slattefors kvarn. Kvarnen revs omkring 1959. Stenen forslades till Grimsmålen. i grannsocknen Vist, där den lades upp som prydnad i trädgården. 2005 fick Landeryds Hembygdsförening återbörda den till rätt socken.

Strax ovanför Smedjan står den imponerande Landerydseken med en beundransvärd ålder. Eken tros vara mellan 600-800 år. Det är svårt att avgöra eftersom den är så gott som ihålig. Eken har överlevt tack vare den vattenåder som rinner från berget och som syns tydligast varje vår och höst när vatten tränger upp ur marken ovanför eken. Med hjälp av Skogsstyrelsen har stöttande stolpar satts under ekens grova grenar och ett stort järnband håller ihop stammen som har en omkrets på 7 meter.

Långhorning, gravar och stormskador. Den vilda naturen finns tätt inpå knuten vid hembygdsparken. Berget i parkens mitt har sin rygg ut mot söder där ekbacken tar vid. Söder om parken finns även ett område med mycket asp och död ved. Detta område bevaras orört. Alla döda träd måste få ligga kvar för det är ett värdefullt område för insekter. Bland annat har den sällsynta skalbaggen gulröd smalhalsbock, “långhorningen” påträffats här. Området söder och öster om hembygdsparken är ett fornminnesrikt område med många gravhögar och stensättningar. Det finns faktiskt en grav även inne i hembygdsparken i ekbacken ovanför Smedjan. En större ek växer mitt i graven som syns på bilden nedanför.

Utescenen Smedjebacken ligger invid Smedjan i en vacker ekbacke som hembygds föreningen sedan invigningen av in utescen 2005 kallar för Smedjebacken. Namnet kommer av att Smedjans gamla namn var just Smedjebacken och det blev ett passande namn på backen. Ett vackert motiv på fondväggen är målat av en medlem kallas för Smedjebacken. Namnet kommer av att Smedjans gamla namn var just Smedjebacken och det blev ett passande namn på backen. Ett vackert motiv på fondväggen är målat av en medlem.