Utflyktsmål/Vägnamn

Vandra Hembygdsleden

Här får du några tips på vad det finns för sevärdheter och miljöer att njuta av i Landeryd.

Hembygdsleden, start vid Hembygdsparken (Smedjan)

Hembygdsleden
1993 påbörjade föreningsmedlemmar att planera en vandringsled genom delar av Landerydsbygden. Leden är 6,6 km lång men har en genväg  del på 4,2 km. Längs leden finns informationstavlor som berättar om fornlämningar, bebyggelse och naturen.
En karta med vandringsledens sträckning finns även tillgänglig vid startpunkten som är vid Hembygdsparken.
Hembygdsföreningen arbetar ständigt för bevarandet av den gamla kyrkvägen mellan Harvestad gård och Landeryds kyrka. Vägen passerar förbi Landeryds Hembygdspark och går över Spången över Stångån. Det är fortfarande tack vare hembygdsföreningen en grusväg precis som det var på 1870-talet när överste Mörner på Harvestad ville ha den två kilometer långa vägen krattad varje söndag. Även den gamla byvägen från Harvestad till Bogestad by bevarades tack vare hembygdsföreningen när golfbanan anlades i slutet av 1980-talet.
Den vägen passerar också på en sida av hembygdsparken samt utgör en del av Hembygdsledenhembygdsparken.

Övriga Utflycktsmål

Brandstationen som blev affär

Affären i Hjulsbro är något så originellt som en brandstation. Hjulsbro Brandstation byggdes 1967 sedan den gamla hade blivit utdömd och rivits samma år. Byggnaden utrustades med fyra utryckningsportar. Senare besparingskrav gjorde att verksamheten lades ned och istället blev det bank- och biblioteksfilial. 1978 byggdes den om ytterligare till livsmedelsbutik med det passande namnet ICA Flamman. Banken flyttade 1972 till nybyggda Ekholmen Centrum och biblioteket flyttade på 80-talet till Hjulsbroskolan.

Edsberga  – Ekhagarna

Vackrare ekhagmarker får man leta efter. Det är betesmark för hästar så det är inte lämpligt att gå där, men om hästarna inte är där någon gång så passa på att njuta. Parkering sker säkrast vid Landeryds Golfklubb eller Hembygdsparken. Sedan kan man gå söderut längs golfbanan, genom skogen mot länsvägen förbi Edsberga. Eller så går du på cykelbanan längs Brokindleden och svänger in i hagen vid platsen för torpet “Mitten”, mellan Edsberga och Sturefors.

Hjulsbro – Badparken

Badplatsen i Hjulsbro är ett svalkande inslag i sommarens hetta. Bryggan brukar vara full av badsugna människor. Det är okänt hur länge det varit en badplats här. Platsen kallas badparken eftersom det är som en park i skogsbranten där den ligger. 1955 gjorde Landeryds kommun slag i saken och iordningställde badplatsen. Den nuvarande bryggan byggdes med trappor upp i backen. En godiskiosk byggdes, ett staket sattes upp mot Vårdsbergsvägen och parkeringen grusades upp. Badplatsen fylldes även upp med ett antal lass sand. Allsång anordnades i badparken med revyartister från Linköping. Kiosken användes till mitten av 1980-talet innan den revs 1991. Badparken har fortfarande kvar sin prägel som rofylld plats mest för bad.

Hjulsbrovägen – Egnahemsvägen

Ett streck på en karta 1901 resulterade i denna raka väg. I samband med att egnahemsförening styckades av markerna till mindre tomter i Ekholmen och Hjulsbro så byggdes denna väg och blev en förbindelse till Linköping. Den kallades från början Egnhemsvägen men i och med gatunamnens införande på 1950-talet så blev det Hjulsbrovägen. Att vägen ritades på en karta i samband med styckningarna syns då 1,2 km av vägen är spikrak.

Kinda Kanal

Skaffa fram en båt och slussa dig genom Landeryd. Det finns ju tre slussar inom socknen.

Hackefors sluss
Skåda vad som var världens djupaste enkelsluss när den byggdes 1870. Den otroliga fallhöjden är 6,6 meter. Idag är bara en sluss i Trollhätte kanal djupare i norden. Fast står man på cykelbron ovanför slussen så är höjden i vilket fall imponerande. I botten av slussen syns urberget, så kall, fuktig och skuggig att ormbunkar växer i sprickorna. Perfekt svalka en varm sommardag.

Hjulsbro sluss
Här är nivåskillnaden ofta så liten att slussen ofta står öppen, men annat var det före 1935 då var det närapå 1,5 meters nivåskillnad här. Det året byggdes kraftstationen i Hackefors och vattnet höjdes. Här finns också en vacker stenvalvsbro byggd 1895. AB Kinda Kanal arbetar med ett projekt att tillgängliggöra området vid slussholmarna i Hjulsbro med grillplaster och nya broar där de gamla har rivits. Det ser vi fram emot.

Slattefors sluss
Här är nivåskillnaden 3,6 meter. På denna plats ska du tänka på att när slussen skulle byggas omkring 1868 låg det en gård på platsen. Uggletorp gård. Mitt under huset skulle kanalen gå. Huset revs och slussen byggdes. Backen ovanför slussen visar hur högt gården låg. Stora vackra träd pryder kanten av backen. Där slussvaktbostaden ligger så låg på 1700-talet ett manufakturverk kallat “bruket” på Uggletorps ägor.

Landeryds bäst bevarade stenmur

Mitt inne i Slattefors skogar dit inte många brukar hitta, finns en plats där torpet Ryttarehagen låg fram till det brann ned år 1890. på platsen finns en vacker dunge med unga ekar och en jättevacker stenmur som inte har raserats. Våga dig in i skogen med en karta och leta efter Ryttarehagen som låg mellan torpen Nybygget och Lövsätter.

Landeryds Hembygdspark

Ett måste för natur och kulturälskaren. Se mer info under Hembygdspark.

Landeryds kyrka

En av Linköpings mest populära bröllopskyrkor. En vacker byggnad invigd 1753 men med med anor från 1100-talet. Gör ett besök vid kyrkan och ströva fritt på detta fridfulla område.

Landerydsstenen

Landerydsstenen är hembygdsföreningens logotype, syns högst upp på sidan. Runstenen sitter inmurad i Landeryds kyrka. Det är Landeryds enda bevarade runsten. Titta noggrant på inskriften. Försök tänka dig in i att det har suttit en människa här i trakten för 1000 år sedan och huggit in tecknen i stenen. Mer info hittar du HÄR!

Runstensjakt

Om du får en ledig stund över kan du bege dig ut på en spännande jakt efter en försvunnen runsten. Hjulsbrostenen finns avbildad 1726. Men stenen var spårlöst försvunnen 1862. Den stod på backen väster om Hjulsbro bro. Vart har den tagit vägen? Hembygdsföreningen har letat men inte hittat den. Kanske blir du den som hittar den, runstensfinnare kan du skriva i telefonkatalogen då.

Spången över Stångån och Kinda Kanal

Träbro med mycket gamla anor. Här har “alltid” funnits en bro, i alla fall i många århundraden. Denna bro nybyggdes dock 1999 men är ett mycket imponerande brobygge i sig med sina 108 meter. Du måste bara ha gått över den någon gång. Även ett utmärkt tillfälle att öva på texten till sången “Kalle på spången”.  När Kinda Kanal byggdes var spången mycket lägre och den byggdes om 1870 till en öppningsbar rullbro, därför finns det också en brovaktstuga. Brovaktarstugan Spången som ligger bredvid bron är byggd i samma stil som de övriga slussvakt stugorna längs resten av Kinda Kanal. 1961 ersattes den låga bron med en högre bro som alltså ersattes med en ny 1999.

För att komma hit så får du antingen ta dig längst söderut i Hjulsbro söder om området Holmen finner du bron. eller så tar du dig till Landeryds kyrka och går ner mot ån.

Sörby by

Om du vill se en riktigt genuin 1700-talsby ska du åka så långt söderut i Landeryd som möjligt. Där på en kulle med utsikt över den vackra sjön Ärlången ligger den gamla byn som består av fem gårdar och en grindstuga. Mer info hittar du HÄR!

Uveberg

Ett perfekt ställe för den som gillar utsikter. Att sitta ner och ta en fika uppe på det mäktiga berget för att riktigt hinna njuta av landskapet är ett måste. I skogen som är som gjord för en troll teckning av John Bauer finns även rester av en fornborg.

Hur hittar man hit? Åk förbi Landeryds kyrka till Slattefors. Kommer du med bil är det bäst att du ställer den på grusplanen vid det gamla vagnslidret ovanför herrgården. Härifrån har du en promenad på cirka 2 km. Gå ner mot Slattefors sluss och följ vägen. På din vänstersida ser du berget en bit bort längs Stångån. Följ grusvägen runt en stor backe. Du passerar torpet Grönlöten. Här kan du välja att gå direkt in i skogen där fornborgen ligger uppe på backen, annars så går du vidare längs vägen och när du kommit upp så att det börjar plana ut, så har du berget på din vänstersida innanför skogen.

Tänk på att! Halka inte på mossa och håll barn på säkert avstånd, det är imponerande höjder, men även livsfarliga. Många klättrare använder sig av berget.

Utsikt från Uveberg mot Åhagen
Känn fläkten av historia när du står på berget. Här har många imponerats genom tiderna. Det är samma imponerande känsla att titta utför stupet som det var för människor för tusentals år sedan.

Östergötland mittpunkt

Landeryd kan skryta med att vara den mittersta socknen i Östergötland. Det har nämligen visat sig att det östgötska landskapets centrum är på kullen vid Skonberga by. Närmare bestämt i Mellangården. Så om du vill utgå från mitten i Östergötland så får du ta dig till Skonberga by i Landeryd. Bostadsområdet Skonberga är byggt på byns forna marker. Mer info hittar du HÄR!

 

Här kommer en förklaring till vägnamn i Hjulsbro, Kvinneby och Ekholmen.

Om du vill lära mer om husen som nämns i samband med vägnamnen finner du mer information i hembygdsföreningens senaste bok “Byar och Gårdar i Landeryd” del 3.

I slutet av 1940-talet började den ordnade villabebyggelsen bli mer synlig i samhället kring Hjulsbro. De nya raderna av hus gav nya gator och vägar. Då samhället syntes växa snabbt skulle de olika husnamnen snart bli allt för många. Planering med namn på vägarna och nummer på husen började att ordnades omkring 1961. De olika vägnamnen består ofta delvis av namn från bebyggelse i närheten. Här följer en uppräkning i alfabetisk ordning av dessa vägar.

Alpstigen Namnet är efter villan Alphyddan som var det första huset som låg i detta område. Norra delen av Alpstigen var det första området med samlade villor i Hjulsbro samhälle och tillkom liksom vägen på 1940-talet.
Aspeliden Tillkom på 1970-talet och har sitt namn besläktat med den något äldre vägen Lindaliden.
Aspnäsvägen Har sitt ursprung i egnahemsgården Aspnäset som låg i närheten av vägens början på en ekbeklädd kulle. Största delen av vägen går över gården Aspnäsets gamla markområden och tillkom på 1970-talet.
Backsippevägen Planerades först att ansluta Hjulsbrovägen med Kvinnebyvägen genom skogen, men blev bara en återvändsgata. Vägen tillkom för sommarstugebebyggelse i slutet av 1940-talet, namnet tillkom på 1970-talet med villabebyggelsen.
Blåsippevägen Tillkom i slutet av 1940-talet kring sommarstugebebyggelse i området. Namnet fick den när villabebyggelsen växte fram på 1970-talet.
Ekdalsvägen Är den södra delen av den riktigt gamla landsvägen till Linköping förbi Ekholmen gård. När Föreningen Egna Hem styckade markerna 1901 började man kalla vägen för Ekholmsvägen. Det namnet antogs som vägadress på 1950-talet. Sitt nuvarande namn fick vägen efter gården Ekdalen som dock ligger vid Alpstigen. I vägens slut fortsätter Kvinnebyvägen i den gamla landsvägens sträckning.
Ekeborgsvägen Är uppkallad efter egnahemmet Ekeborg som låg norr om vägens början. Vägens första del som är ganska brant ansluter till Hjulsbrovägen. Den delen tillkom 1904 som uppfartsväg till egnahemmet Framnäs.
Ekebyvägen Oklart, möjligtvis namn på 40-50-tals villa i området, eller “påhittat”.
Ekholmsvägen Den nuvarande, tar vid där Lövingsborgsvägen upphör och sträcker sig över Brokindsleden in  över gamla sockengränsen mot S:t Lars. Tillkom i samband med bebyggelsen av hyreshusen 1970-72. En del av vägen (mellan Lövingsborgs- och Kvinnebyvägen) följer den ursprungliga landsvägen Ekholmsvägen
Ekringen Namnet tillkom i samband med att husen uppfördes omkring 1964.
Ektunavägen Tillkom i början av 1970-talet och fick sitt namn efter villan Ektuna som dock ligger i östra delen av Lövsbergsvägen. Villaområdet längs Ektunavägen ligger på det område som betecknas som ”Stoor ängen” på en 1700-talskarta över Ekholmen. Det var en blöt plats innan den dikades ut på 1800-talet, obebyggd till 1972.
Hjulsbrovägen Vägen anlades längs Stångån 1902 för att ansluta till alla nya egnahem. Vägen kallades först för Egnahemsvägen. Vid en beskrivning av ett egnahem i en Egnahemstidning från 1903 står att läsa: ”Strax nedanför gårdsplanen går nya vägen, som säkerligen blir en af de vackraste i Linköpings närhet”. Vägens sträckning ritades in från Vårdsbergsvägen till dagens Jakobsdal, ca 2,1 km varav den från söder har en spikrak sträckning på 1,2 km. Hjulsbrovägens fortsättning söder om Vårdsbergsvägen tillkom när bebyggelsen på Holmenområdet tillkom i början av 1950-talet. När vägarna i samhället ordnades med namn omkring 1961 fick hela vägen namnet Hjulsbrovägen. I dag är vägen delad och den raka sträckningen heter Hjulsbrovägen och den norra delen heter Uvebergsvägen.
Graneliden Går över gamla sockengränsen in i S:t Lars socken. Den tillkom i slutet av 1930-talet och ingick från 1950-talet i Jungfrubergsvägen. På 1970-talet fick den sitt nuvarande namn efter villan Granelid som ligger på S:t Lars sida om sockengränsen.
Grangårdsvägen Förband Hjulsbrovägen med Jungfrubergsvägen då den tillkom på 1950-60-talet och hade samma namn som sistnämnda väg. På 1970-talet delades vägen av och denna del som ansluter mot Hjulsbrovägen (numera Uvebergsvägen) fick namn efter en villa vid vägens början, Grangården.
Gulsippevägen Tillkom med villabebyggelsen i området på 1970-talet.
Holmsvägen Har samma sträckning som den fick när den byggdes 1903 från Vårdsbergsvägen fram till egnahemmet Holmen, därav namnet. Egnahemmet ligger fortfarande i slutet av vägen, vars sista 50 meter nu endast är gångbana. Övriga vägar vid Holmenområdets bebyggelse slutar alla på ”holmsvägen” och föregås av Al-, Björk-, Gran-, Lönn-, Pil-, Ring-, Rönn- och Tall-. De tillkom omkring 1961.
Hyddstigen Namnet kommer från egnahemmet och cafeét Ekhyddan som ligger vid den korta vägsnutten som fick sitt namn på 1960-talet.
Hällebovägen Tillkom på 1950-60-talet och ingick i Jungfrubergsvägen. Den anslöt mot Hjulsbrovägen, men vägen delades på 1970-talet och den del som ansluter mot Jungfrubergsvägen fick namn efter villan Hällebo.
Jungfrubergsvägen Är namnet på den nordligaste delen av den gamla landsvägen som gick förbi Ekholmen gård. Namnet tillkom troligtvis på 1950-talet och är uppkommet efter det berg som ligger mellan Brokindsleden och Jungfrubergsvägen, Jungfruberget.
Järdalavägen Sträcker sig två kilometer och tillkom på 1970-talet och har fått sitt namn efter ett egnahem. Men namnet har förvanskats en del då Gärdala stavades med ”g”. Egnahemmet Gärdala låg vid nuvarande Ekholmsvägen, mellan vårdcentralens parkering och macken.
Klocksippevägen Hette tidigare Kanalstigen. Det namnet hade sitt ursprung i kanalen med Hackefors sluss straxt nedanför backen. Vägen tillkom på 1960-talet, men delen som ansluter mot Hjulsbrovägen är egnahemmet Ekströmmens gamla uppfartsväg. Nuvarande namnet tillkom på 1970-talet.
Kvinnebyvägen Är en vidsträckt väg med många “tarmar” som tillkom på 1970-talet. Den följer till största delen den gamla landsvägen förbi Ekholmens gård, gamla Ekholmsvägen. Ur historisk synpunkt kan tyckas att vägens namn är felplacerat eftersom Ekholmen gård låg vid det område som idag kallas Kvinneby med Kvinnebyvägen. Och Kvinneby gård låg vid det område som kallas Ekholmen med Ekholmsvägen. Det borde ha varit tvärtom.
Kälkvägen En del av denna väg och en del av Ekeborgsvägen utgör tillsammans en väg som tillkom 1904 till egnahemmet Framnäs. Vägen fick sitt namn när villabebyggelsen växte fram i området på 1960-talet.
Källsätersvägen Har anor från 1700-talet. Den har så gott som samma sträckning som den alltid haft från gamla landsvägen (nuv. Ekdalsvägen) över backen vid gamla Missionshuset till de båda torpen Källsäter. De 1930-tals villor på Lövsbergsvägen som ligger närmst gamla Missionshuset på Källsätersvägen hade också adressen Källsätersvägen när de byggdes.
Lindaliden Är uppkallad efter ett mindre hus med namnet Lindalid. Från Hjulsbrovägen upp till huset tillkom vägen på 1930-talet och fick sitt namn på 1960-talet, 1970 byggdes villor utmed vägen.
Lötaborgsvägen Tillkom 1968 då Vårdsbergsvägen ändrades och fick sin nuvarande sträckning genom samhället. Namnet kommer av egnahemmet Lötaborg som ligger på höger sida i slutet av vägen.
Lövingsborgsvägen Påminner oss om egnahemmet Lövingsborg som låg i området längs vägen. När vägen byggdes på 1970-talet förband den Kvinnebyvägen med Hjulsbrovägen. Nu delar den Kvinnebyvägarna och övergår i Ekholmsvägen, men ansluter fortfarande till Hjulsbrovägen. Vägen är enbart förbindelseväg och har inga adresser utmed.
Lövsbergsvägen Byggdes liksom villaområdet på 1970-talet och uppkallades efter egnahemmet Lövsberg som dock låg på andra sidan av Brokindsleden. felaktig placering av namnet kan tyckas. Lövsbergsvägen ligger till största delen på egnahemmet Fridensborgs ägor. 1930-talsvillorna i östra delen av Lövsbergsvägen tillhörde tidigare Källsätersvägen.
Mjölnaregatan Samhällets enda gata. Den ca 200 meter långa gatan tillkom 1902 när egnahemmen byggdes där. När samhället ordnades med vägnamn på omkring 1961 fick den namnet Åkerslundsvägen efter egnahemmet Åkerslund. Detta namn utbyttes till Mjölnaregatan okänt årtal och åsyftar den gamla mjölnartraditionen i Hjulsbro.
Mosippevägen En kort vägbit som fick sitt nuvarande namn på 1970-talet. vägens anslutning till Hjulsbrovägen är nästan på samma plats som egnahemmet Stenstorps uppfartsväg var.
Möjetorpsvägen En kort vägsnutt som tillkom i mitten av 1940-talet. Den bevarar namnet på    den gamla gården Möjetorp, som ligger ovanför på en kulle.
Rödsippevägen Är en väg som byggdes när den nya villabebyggelsen växte fram i området på 1970-talet.
Spiksmedsvägen Vägsträckningen tillkom redan 1903. Den gick då från landsvägen (Vårdsbergsvägen) upp till egnahemmen Solgård och Klippan. När vägnamnen introducerades räknades vägen som en fortsättning på Åkerslundsvägen även att landsvägen skiljer de båda vägarna åt. Namnet ändrades sedermera till Mjölnaregatan och från 1980-talet heter vägen Spiksmedsvägen efter den industriverksamhet som funnits i samhället.
Stenstorpsvägen Längs Stångån åsyftar på egnahemmet Stenstorp som låg ovanför vägens norra ände. Den tillkom i slutet av 1960-talet.
Strandängsvägen Förbinder Västra Strandvägen med Hjulsbrovägen och tillkom på 1960-talet.
Sätervägen Tillkom på 1960-talet. Den förband då Hjulsbrovägen med Ekdalsvägen. På 1970-talet klipptes vägen på mitten och vägen som ansluter mot Ekdalsvägen fick istället namnet Ekringen. Sätervägens namn är en del av egnahemmet Hellsäter. Den del av vägen som bytte namn till Ekringen var tidigare gården Hellsäters ägogräns mot söder. Sätervägen går över egnahemmet Framnäs tidiga ägor.
Tråddragarevägen Tillkom 1984 då villabebyggelsen började byggas i backen. Den förlängdes 1990 och svängde ned längs ån. Den första delen av vägen från Hjulsbrovägen följer den väg som gick till Tråddrageri- och Spikfabrikens disponentvilla och byggdes omkring 1907.
Uvebergsvägen Är den norra delen av gamla Hjulsbrovägen och sträcker sig från Hackefors sluss till Brokindsleden. Den har fått sitt namn efter fornborgen Uveberg som ligger vid vägens högsta punkt.
Vitsippevägen Är liksom övriga ”-sippevägar” av härkomst från 1970-talets bebyggelse i området.
Vårdsbergsvägen Följer mestadels den sträckning som den haft i många hundra år. Namnet har den eftersom den börjar och slutar i Vårdsberg och i andra änden mötte förr en stor vägkorsning vid Ullstämma. Störst förändring på vägen har skett då nya bron i Hjulsbro byggdes 1951 och man slapp den besvärliga passagen över bron vid slussen. Från Hjulsbrobron gick sedan vägen längs det som idag är en cykelbana upp till nuvarande Lötaborgsvägen för att sedan svänga ned till nuvarande Vårdsbergsvägen efter att ha passerat köttaffären (Lötaborgsvägen 1). Nuvarande sträckningen genom samhället fick Vårdsbergsvägen 1968.
Västra Strandvägen Har en motsvarighet på andra sidan ån närmre Hackefors, Östra Strandvägen. Vägen tillkom på 1960-talet.
Änggårdsvägen Anlades delvis 1929 och delvis 1931 då villor byggdes vid vägen. Den fick namnet efter fabrikens arbetarbostad Änggården som ligger i anslutning till vägens infart från Hjulsbrovägen.   Till Startsidan

 

Theme: Overlay by Kaira