Harvestad, uppdateras

Sidan är under uppdatering

       Harvestad huvudbyggnad

Namnet Harvestad kommer ursprungligen från mansnamnet Harald och stad betyder plats. Det är alltså Haralds plats. Ordförvrängningar och omskrivningar har blivit Harvestad. 1385 blev Bo Jonsson Grip ägare av Harvestad som på 1600-talet anges bestå av fyra gårdar. Under 1700-talet låg Harvestad under Kronan som militärboställen. gårdarna slogs ihop och vid sekelskiftet 1800 förvärvades gården av löjtnant Thollander och efter honom följde en rad ägare. det kan nämnas om Överste Arnell som var ägare från 1820-talet till 1852 att han var initiativtagare till att det första svenska propellerfartyget “Linköping” anskaffades och sattes i trafik mellan Linköping och Stockholm.1852 övertogs gården av Gyllenram som sedermera blev landshövding på Gotland och senare Värmland. gården rabbades av en brand på 1850-talet. Gyllenram lät då den kände byggmästare Jonas Jonsson i Linköping byggde den nuvarande huvudbyggnaden. Överste Mörner var näste ägare om honom kan nämnas att han 1870 skänkte den vackra altartavlan som finns i Landeryds kyrka.    Arnell, Gyllenram och Mörner ligger alla begravda på Landeryds kyrkogård. 1903-1956 ägdes Harvestad av Ivar Samuelsson. Han skänkte gården till hushållningssällskapet som reste en minnessten över donationen. Stenen står sedan 2002 i hembygdsparken. 1975 köptes gården och ägorna av Linköpings kommun som avstyckade huvudbyggnaden och sålde den.

Harvestad. (källa Gods o Gårdar 1939). Postadr.: Linköping. Tel. 112. Areal: Total 338 har, därav 138 åker, 190 skogs- o. hagmark, varav 10 kultiv. betesmark, tomt o. trädg. Tax.-v. 177.800. Jordart: Medelstyv svartmylla o. lerjord. Skogsbest.:överv. barrskog. Djurbesättn.: 25-30 hästar, därav 3 varmblodiga ston, 4 ardennerston, 3 varmblodiga unghästar, 0 kor, 50 ungdjur, 3 tjurar, 50 höns. Kliniskt undersökt, reakt.-fri besättn. I sambruk med egend. drives Gudmundstorps gård i S:t Lars församling, som inköptes 1924, omfattande 68 har, varav 18 åker, tax.-v. 34.800. Egendomens huvudbyggnad är av reveterat trä. Den uppfördes på 1850-talet av landshövdingen H. G. V. Gyllenram samt ombyggdes, renoverades och moderniserades 1925. Till gården höra även två flyglar samt trädgård och park. Ekonomibyggnaderna äro uppförda på 1870-talet och moderniserade 1903. De flesta byggnaderna äro antingen av sten eller reveterade. Godset köptes 1385 av Bo Jonsson Grip från Atzor D jäken. En del av Harvestad var under den katolska tiden kyrkogods. Denna del inköptes 1644 av Lars Grubb och tillhörde 1686 P. Preutz arvingar. En annan del av egendomen ägdes under 1600-talet av Karl Jörgen Kagg, 1700 av Kr. Rotkirch och 1726 av fru Greta Preutz. Sedermera har Harvestad bl. a. tillhört löjtnanten Sven Fredrik Thollander, gift med Ulrika Graver och liksom makan död å. gården 1815, dennes arvingar, översten Lars Fredrik Arnell, död härstädes 1852, dennes måg landshövdingen Henrik Gustaf Vilhelm Gyllenram samt av överste Krister Hamp. Mörner, död 1876, hans änka Ulla Maria f. Scharp, död 1902, och arvingar, vilka 1903 sålde egendomen till nuvarande ägarens fader trävaruhandlanden J. A. Samuelsson. Nuvarande ägaren tillträdde 1908. Äg.: Gustaf Ivar Samuelsson f. 16/6 1877.

Harvesta ägare av Erik Månsson pdf

För större bild klicka med höger musknapp på bilden, därefter på på Öppna i ny flik och sedan på menylisten högst upp på sidan. För större bild skrolla på musens hjul.

 


Torp under Harvestad med Nybro ägor.

Bergdalen. Jordtorp med ladugård, är inte markerat på karta 1787, men nämns i hfl 1789. Scoutstuga 1937-1944, sommarbostad från 1944, senare jaktstuga. Torpet flyttat till Landeryds Hembygdspark 1993-94, håla efter jordkällare finns kvar. Nr 101 i Torpboken.

Björklund. Torp med okänt läge, fanns 1789, tomt efter 1790. ej markerat på karta 1787, möjligtvis utlämnat på kartan för det verkar ologiskt med ett torp som bara fanns 1789-90.

Mossen, Måsen, “Môsen”. Jordtorp med ladugård, markerat på karta 1787. Sommarbostad från 1960 till 1996. Ladugården riven okänt år. Ägdes av Linköpings kommun. Rivet våren 2006, endast stengrund kvar. Läs mer om rivningen under bevarandekommittén Nr 98 i Torpboken.

Nordangärdet, Harfvesta Grind, Grindstugan, ”Skumninga”. Grindstuga med namnet Nordangärdet. Kallat Harfvesta Grind 1666, Grindstugan 1877 och ”Skumninga”, ”Skumma” i folkmun. Rivet i början av 1900-talet, blev åkerjord. Nr 128 i Torpboken. Ej markerat på karta 1787 vilket tyder på att alla torp inte markerades på den kartan.

Nybro (gamla). Gård omnämnd 1410. Arrendegård under Harvestad från 1700-talets slut till 1831, därefter arbetarbostad. Urflyttat i november 1879, därefter rivet, blev åkerjord.

Nybro (nya). Arbetarbostad, nybyggt på ny plats 1876. Sommarbostad på 1920-talet. Efter andra världskriget arbetarbostad till Hjulsbro Tråddrageri- och Nätfabrik. 1960-70-tal åretruntboende, sedan sommarbostad till 2001. Därefter ombyggt till stöd- och rehabiliteringshem. Nr 127 i Torpboken.

Humpen. Torpet nämns enbart i husförhörslängen för Ekholmen 1789-1805. Anteckning i hfl: “är laggt till Nybro”. Torpet låg på en utjord söder om Nybro. Markerat på karta 1787. Möjligtvis är torpet detsamma som Sunnangärdet eller Björklund.

Nysäter även Nysätter. Jordtorp med ladugård, markerat på karta 1787. Sommarbostad från 1946. Nr 96 i Torpboken.

Ryttaretorp, Kulla, Kula Soldattorp 114, Skogen. Soldattorp med ladugård, markerat på karta 1787. Kallat Skogen efter sekelskiftet 1900. Rivet på 1920-talet, grunder finns kvar. Nr 99 i Torpboken.

Skogen efter 1887 Ulleberg, Ullaberg. Torp/backstuga är inte markerat på karta 1787, men nämns i hfl 1789, möjligtvis rivet och nybyggt eller ombyggt vid namnändring 1887 till Ulleberg, Ullaberg. Rivet 1993, timret användes till reparationer av Bergdalen i hembygdsparken, håla efter jordkällare finns kvar. Nr 102 i Torpboken.

Smedjebacken, efter 1900-talets andra hälft Smedjan. Smidesverksamhet från 1700-tal till 1905. Lägenhet inredd för smeden år 1861. Arbetarbostad efter 1905. Tillbyggt 1936. Sommarbostad efter 1949. Hembygdsföreningens byggnad från 1991.

Snåret. Torp omnämnt i fördelsboken på 1600-talet, rivet efter 1876, grunden och håla efter jordkällare finns kvar. Möjligtvis grund efter ladugård.

Spången. Brovaktarstuga med fähus byggår 1870. Exteriört renoverad och uthus nybyggt 1999. Nr 126 i Torpboken.

Sunnanbro. Fanns 1789 dock obebott, därefter ej nämnt. Låg vid nuvarande Nybro.

Sunnangärdet. Torp fanns 1789, rivet 1851, placering okänd möjligtvis samma som Sunnanbro.

Sågen. Arbetarbostad byggd i början av 1900-talet. Låg intill ett sågverk i skogskanten, rivet 1996. Nr 104 i Torpboken.

Östangärdet, Högsbacken. Torp fanns 1789. Rivet och ersatt omkring 1900 av arbetarbostad Högsbacken. Nya namnet nämns dock redan 1829 i en skomakares biografi. Nr 116 i Torpboken.

 

Theme: Overlay by Kaira